Tarayin mgal igrawliwen
Kamal Daoud
Tarayin mgal igrawliwen
Ahad, 09 furar 2011.
Tasuqqilt ɣer tmaziɣt sɣur : X.Y
Amek ara tgeḍ tagara i tegrawla ? Anti kra n tarayin yettwasnen :
1- Amsay amsulta usrid : D tarayt i yettuɣalen ɣer tazwara n usnulfu n uɛekkaz maca asḥissef imi ila agaz deg usenbiwel : Mraw n yigrawliwen yettwanɣan yezmer ad d-seɣlint tugdi ɣef wiyaḍ, yan d mraw (11) n yigrawliwen yettwanɣan yezmer ad snulfun lɣelt d umeɣras d ttar i tegrawla ara imagen d tamatut. Ilaq a tettwiqdec s useḥbiber. Aɛekkaz yettili d amellil ticki yessagad wala ticki yekkat.
2- Anɣa : Igrawliwen ttwardayen d wid yellan d wid yettruẓun, d irebraben neɣ d wid yettjaren s tesreṭ n lislam. I wakken ad gen tugdi ɣer medden i yugaden, ɣer tmura n umalu neɣ daxel n tmurt yakan. “ mačči d aɣref, macca d imanawen kan”.
3- Mgal tikli : ukud, mgal, mgal/ukud sebganent-d i tmura n umalu ur telli wara d tanekra n uɣref s umata maca d tanekra n tukkist deg lferg. Moubarek (Aselway aqdim n Maser), iga-tt. ɣur-neɣ tikliwin i nenwa ɣlint-d kan akka, ttwaheggant uqbel 12.
4- Attwaseḍlem tanudipt (Oedipienne) : Igrawliwen ttwasbegnen-d am yimdanen yettun lxir n baba-tsen aɣelnaw i yettɛeggicen i “ yebnan iberdan, i yezzuzren timezduɣin, i yezzuzren awren, i yessufɣen tamurt tamhersan”. Igrawliwen rran-ten d iqṛuṛen, sebganen-ten-id am yeqṛuṛen yettwaselḥayen sdaw n leɛnaya n yimḍebren n tmura tiberraniyin ara yesdermen tamurt yerna ad tt-akkren.
5- Tufra deffir n : Asnaraf (Le Dictateur) “d netta i d tamurt”, d Aɣlan, d Awanek. “Ayen imdanen-a kkaten-d deg tmurt ?”, i yeqqar Usnaraf d yiqeddacen-is i iqedcen akken ad sgezmen asegzem s ukellex. Igrawliwen ttaran-as-d “ Tamurt d nekkni, kunwi d Adabu”.
6- Asgufsu : Ad Nxelles, deg yiwet n teswiɛt, iɣruden (salaires) yettwaɛeṭṭlen, iɣluden n tmestaɣt, ad tjerred wid ur nxeddem ara ur lin ara tawuri, ad nefk timezduɣin timaynutin, ad negdel tuksa n tferet n usuref ɣer tenhart, ad nennerni ussan n temlilit gar yemḍebren d yixfawen n tedbelt d usiwel i temlilit d tudsiwin tinmettiyin d tsuddut taɣarimt ɣer umeslay.
7- Aserkel agraɣlan : Ad nseftutes “sulemmaẓ” yiwet n tsuddut n El Qaɛida i yesmahayen Lurup (izen : nekkni neɣ rrebrab), ad neḥbes ɣer uɣella ilan ačamar, ad nessuret imdanen ilan ačamar deg yiberdan d gar yigrawliwen, ad d-nessegzi : ya nekkni ya “nutni”.
8- Abeddel n umkan : Igrawliwen ran tagara n usnaraf d yiɛeggalen-is ? Asnaraf ad sen-yefk iɛeggalen-is : abeddel n unabaḍ, n yineɣlafen, ad ruḥen d iseflan, tisastanin ɣef usgufsu. Asnaraf ad d-iger iman-is d anefray sufella n teɣyult-is : d tazɣent gar unabaḍ d yimcetkiyen. Ihi “Ad gezmeɣ, ad qeɛdeɣ tilufa, imi ḥemleɣ aɣref i yiḥemlen ula d netta seg tama-s”.
9- Azuzer n tteftufin (titeftufin) : “D acu i ran yilmeẓyen-agi ?”, i d teqqar tezniwt (Propagande) tasudssant. “Ur nezmir ara ad nemsawal yid-sen imi ur lin ara agensas unṣib n tikli-nsen”. Anagraw ad d-yer ihi seg tama, aɛiwed n tmuɣli ɣef umagrad deg tmendawt, tasqamut n umsawal, asummer, rtg. Iswi d arbaḥn wakud, d usseɣli n ɛeggu.
10- Asimẓi deg ccan : Anhil ad iɛiwed dem, s lǧehd, tudert n yallas : lbankat llint, tudert deg yiberdan, tugniwin n tmedurt d uɛeggec. Iswi d asimẓi n usiwseɛ, ad d-yettwasimẓi ɣer yiwen n wadeg azayaz, seld ɣer uɣlad, seld ɣer uḍar, seld ɣer tefdent.
11- Amsawal : ukud anwa ? Ukkud yikabaren n lekdeb ukud iqedec unagraw d lesnin aya. Deg tidet, tasnaraft tettemsawal d yiman-is yakn s talɣa n umtawi ukkud ufus-is-nniḍen. Abrid, aɣref, tagrawla ttwaran deg teɣmert. Taggetmuɣli (Pluralisme) ur yezmir ad yili ala deg ukabar awḥid i yellan d aggetmuɣli.
12- Tamsertit s ushuski : Ɣer Tagara n yal aɛerruḍ, yeqqim-d ttawil n temsertit : “ ih, ilmeẓyen-a d iɣewwaɣen ara ibedlen udem i tmurt”. Tiliẓriyin n tezniwt ad bdunt ihi, ad siwlent i yilmeẓyen ad ten-di-sbegnent amzum d iɣewaɣen n uɣlan deg usurif aɣelnaw ameqqran i yettwalin ɣer ula d yiwen ala urmir. Ad nesfeḍ “Tixxeṛ” s yissem “akka i d tabɣest ! ”, ad neldi iɣallen i yimeɣnasen, ad nsel i wallusen-nsen iterrasen seg mayl asuter asertan, ad d-nales : “tamurt ad d-teffeɣ deg twaɣit-a s ugar n lǧehd d tdukli”. Magal anwa ? Ur ili wara can.
Anecta yezmer ad yessiweḍ ? Ih, taswiɛt, cwiṭ. Maca s tuget Asnaraf yetteɣlay. I lebda yetteɣlay yerna d awezɣi ad d-yuɣal.