Taɣellist ɣef tmes 01
I- Seg Lɛafya ɣer Tmes
i- Tiẓri ɣef tmes
Seg mi d-tecfa ddunit, times tesenɛetbar amdan, tessewhem-it, amek I tettendah d wamek i tettenfufud !
Yennuda umdan ad tt-yessinen (domestiquer), ad tt-yesseqdec akken ad yesgerrez tudert-is.
Ur iɛeṭṭel ara, yessaweḍ ad tt-yesseqdec deg lfayda-ines deg waṭas n tegnatin d waṭas n taɣulin, maca, ur yessaweḍ ara ad yetḥekkem deg-s s tseddi, ur yessaweḍ ara ad yetḥekkem deg wayen i d-tessexlaf ! Daɣen, lɛafya, yezmer ad tuɣal d aferdis usenger i yesseqdacen kra ma yufa akken ad yesmendeg, ad yenfufed, alama tuɣal seg LƐAFYA ɣer TMES.
Lixsas n tiktiwin d tmusni, d usileɣ deg wannar i yellan d tawtilt tagejdant deffir n twuɣa i s-id-tgellu deg tudert n umdan.
Daɣen, llant tewtilin tigmawiyin (naturelle) i d-yekkan seg ugama, neɣ s useqdec n tfasa i ilan assaɣ d waṭas n tegnatin n Tmes.
Myal aseggas, aṭas n teɣtas i yettmettaten ɣef dra n TMES ; s tmerɣiwt, s uṭabux-is, s lgaz n tmerɣiwt, s uneqḍaɛ n nnefs...
Tizrawin, sbegnent-d, d akken, tuget n tedyanin i yeḍran, tiwuɣa yezmer lḥal ad sent-ssinfen (éviter).
Asenqes n umihi, yettas-d s umuqel ɣef kra n ttawil uɛeggen ɣef wayen i izemren ad n-yeḍru. Ɣef waya i d-yella leqdic-a, d kra n usegzi n kra n twetlin, d tikta n umihi ɣef tmes akked wallalen d ttawilat i d-sbeddent tezrawin i yibeddi mgal tiwuɣa d taxazabiyin i yezmer ad d-teglu tmes.
IXEF AMEZWARU
LƐAFYA D UNALKAM-INES
I- LƐAFYA D TMES[1]
i- Tabadut Tmerɣiwt[2] : Timerɣiwt, d asedmar n unaɣur gar Imerɣi akked Luksijin deg tegnawt. Asedmar-a yuḥwaǧ aɣbalu ; i yellan d aẓɣal.
ii- S wacu i temmug tegnawt :
iii- Times : D timerɣiwt i yettemhazen (yettnernin) war ma nla fell-as afus, ur netḥekkim ara deg-s deg wakud d wadeg/talunt. Lɛafya d timerɣiwt deg netḥekkim.
iv- Aglam n tmagit-is :
- Amezhar[3] ad yeskef nnesma n tegnawt semḍen deg wadda-ines, ma d tagnawt yeḥman tettali ɣef usawen, tettaɛlay.
- Azɣal ɣur yessawaḍ umezhar, yettemgarad gar 600°c ɣer 1200°c.
v- Akerdis n Lɛafya :
Akken lɛafya ad tekker, yewwi-d ad zdint kraḍet n tewtilin umi ssawalen : Akerdis n Lɛafya.
a- Imerɣi[4] : D taɣawsa i d-yettaken tanga tamezwarut i yeseččayen timerɣiwt. Yezmer ad yili d :
- Aquran : Asɣar, lkaɣeḍ, leqqmac...
- Amenɣal : zzit...
- Lgaz : Lgaz Buṭan, lgaz aḥerfi...
b- Tagnawt : D luksijin i yellan deg tegnawt i yettaǧǧan amezhar ad yemhaz.
Tamawt : Tuḥwaǧǧ 15% n luksijin akken ad tekker.
c- Tafasa n usermed[5] : D aɣbalu n uzɣal i yettaǧǧan ad tebdu tmerɣiwt ; yezmer ad tili d :
- Amezhar, trisiti, Agzel-sunneḍ[6], ifṭiwej, lḥeman, aḥukku, aẓun...
vi- Imerɣi d kra n ittewlen[7] :
- Aggaz n ucɛal/tukra : D azɣal ɣur yessawaḍ imerɣi ad d-yefk ayen iwulmen n ucayaḍ i wakken ad tekker deg-s mi yemlal d tfasa n usermed. Ɣas tettwakkes tneggarut-a, amezhar yettkemmil.
- Agaz Wafa[8] : D azɣal anda yettaweḍ imerɣi ad d-yessufeɣ ayen iwulmen n ucayaḍ akken ad tecɛel deg-s mi yemlal d tfasa usermed. War ma ikemmel umezhar ma tettwakkes tneggarut-a (tafasa usermed).
- Agaz n tukra iman-is : D azɣal anda tettaweḍ tanga ad tekker deg-s iman-is, war ma yennul-itt-id umezhar.
V- Kra n imedyaten ɣef wagaz n tukra iman-is d wagaz n wafa :
Imerɣi |
Agaz n Wafa |
Agaz n tukra iman-is |
Buṭan |
Lgaz |
405°c |
Lmaẓut |
55°c |
330°c |
Lisuns |
-37°c |
460°c |
Propane |
Lgaz |
450°c |
Ø Tazmert n tirɣi : D agmuḍ n uẓɣal ɣur yezmer ad d-yekk seg tmerɣiwt tummidt n 1 kg n imerɣi ;
- Aquran neɣ amenɣal ; tayunt-is : Kj/kg.
- neɣ n 1 m3 n lgaz ; tayunt-is : Kj/m3.
Ø Taẓwert/Anezmar[9] n tirɣi : D agmuḍ n uẓɣal i yezmer ad d-yekk seg tmerɣiwt tummidt n tangayin i merra i yellan sdaxel n tzeqqa. Tayunt-is : Mj/m2.[10]
Tamawt : Deg tmes, amezhar-nni i nettwali ur yettaṭṭaf ara deg imerɣi s timmad-is maca deg lgaz i d-yessufuɣ ; timerɣiwt, tettili-d ala deg lgaz, d lgaz i d-yessufuɣ imerɣi s timmad-is ticki yessaweḍ ɣer kra n tsedart tameqqrant deg uẓɣal:
- Ma imerɣi d aquran : yettak-d lgaz yettak-d lgaz ideg yettaṭṭaf umezhar.
- Ma d amenɣal : Mi icaḍ, yettaṭṭaf umezhar deg ucayaḍ.
Ṭṭef deg tidmi-k(m):
1) Akken ad tili lɛafya, yewwi-d ad zdint kraḍet n tɣawsiwin :
- Imerɣi, Tagnawt (luksijin), tafasa n usermed.
2) S nnig n 15% n luksijin i ilaqen i tukra n lɛafya.
3) Imerɣi s timmad-is, ur tettekker ara deg-s, maca, tettekker deg lgaz i d-yessufuɣ, skud izeqqel, skud lgaz ad d-yetteffeɣ deg-s, skud amezhar yettkemmil.
Yettkemmil, s-ɣur : X.Y
[1] Semgardeɣ gar “lɛafya d tmes” akken ad siǧehdeɣ, tasniremt deg taɣult. Imi deg taɣult-a, temgarad, aken qqaren deg tefransist : “Feu et incendie”.
[2] Timerɣiwt > La Combistion.
[3] Amezhar > La Flamme.
[4] Imerɣi > Combistible.
[5] Tafasa n usermed > Energie d’activation.
[6] Agzel-sunneḍ > Court-circuit : seg usegzawal n Mohand MAHRAZI, DICTIONNAIRE d‟électrotechnique Français-Tamazight, Haut Commissariat à l‟Amazighité 2011
[7] Ittewlen > caractéristiques.
[8] Afa (addad amaruz > wafa), > Eclair, Seg usegzawal n Mohand MAHRAZI, DICTIONNAIRE d‟électrotechnique Français-Tamazight, Haut Commissariat à l‟Amazighité 2011.
[9] Anezmar : Potentiel. Seg usegzawal n Mohand MAHRAZI, DICTIONNAIRE d‟électrotechnique Français-Tamazight, Haut Commissariat à l‟Amazighité 2011.
[10] Mj : Méga Jul.