Canalblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
Publicité
Afrawan
Afrawan
Publicité
23 juin 2020

Ad nfek daɣen iseɣ i wid ur yeǧǧin ara taftilt ad texsi !

Tamuɣli tebda-d asmi lliɣ qqimeɣ smeḥsiseɣ i tuɣac d ccnawi d tezlatin tiqvayliyin, ttemseḍfarent, mi tekfa yiwet ad d-teḍfer tayeḍ, d tamuqint n tezlatin anda xelḍen waṭas n yicennayen, gar yeqburen d yimaynuten, gar tewsatin n uẓawan yemgaraden ; tallit kan almi d-tebda yiwen d taqbur, yewwi-yi-d lḥal amzun d ṣṣut n Lwennas deg tuɣac-is tiqburin ! Maca ḥsiɣ mačči d netta, sneɣ tuɣac-is akken ma llant, ala tid ur yessekles ara. Muqleɣ deg tilifun-iw, kkseɣ-as andal, ɣef yimeɣri n uẓawan yura : « Takfarinas », azwel « Admenten », s tucḍa deg tira i d-yewwi ad tettwaru « ɛedmen-ten » !

War leɛḍil, kecmeɣ deg yiẓeṭṭaten n internet, ttnadiɣ ɣef tesfift deg i tella taɣect-a taqburt n ucennay amekkran, yellan d tagejdid deg ccna taqvaylit. Ufiɣ-tt, ufiɣ deg-s 6 n tezlatin i d-yefɣen deg useggas 1979, « Σedmen-ten, Nefka i ucengu tilelli, Lezzayer d tamurt Umaziɣ, Yaɛya wul, Teddaḍ tilas, Tegzem-d Ccuca », tasfift icuban tagi deg tallit icuban tinna deg i d-teffeɣ, ǧǧant allaɣ ad yemmuqel ɣef unbeddel yellan deg uɣanib d waddud n ccna n unaẓur-a deg talliyin yemgaraden ! Ur nenekker ara amecwar d tzakkit ila Takfarinas ɣef umḥaddi ɣef temsalt n tumast d yedles d wayen akk yerzan tamaziɣt neɣ taqvaylit ass-a, maca iban ur yeffir, ur yelli wara deg yiwen n uswir icuban tisfifin timezwura deg yiseggasen n 80 !   Ayen almi ? Refdeɣ sserseɣ, ɛyiɣ, giɣ-d ccɣel-nniḍen i yiman-iw.

Seld kra n wussan, deg uẓeṭṭa anmetti facebook, yettwazuzer-d yiwen n usarag i iga M. Mɛemri deg wannar n ddabex uḍar, deg Bgayet, anda yella yid-s, Taher Ǧawut, d Muḥend Uharun, i iga ɣef wakken i d-yenna Mass Nadir Zeroual i TQ5, temmug seg 10 ɣef 15 n wussan kan send tamettant n Dda Lmulud, deg useggas 1989 (surfeɣ ad t-id-semmiɣ s yisem-is, imi d ababat n yimeɣnasen imaziɣen). Ayen i yeǧǧan i tikkelt-nniḍen allaɣ ad d-yefk aremmuɛ n yisteqsiyen, maca ferneɣ-d kan win i ilan assaɣ d tezwert n uḍris d usteqsi amenzu ɣef umecwar n ucennay Takfarinas. Asarag yebda s wawal n Taher Ǧawut, seg leɛḍil ad d-yaweḍ M. Mɛemri i yeṭṭef ubrid ; Ǧawut iban yewhem, yerna yenna-t-id s yimi-s, ur yumin ara ad d-yaf ayen din n yemdanen i d-yerzan seg myal amkan akken ad ḥeḍren deg usarag-a, anda yesḥassef ula ɣef wamek ara d-yili uskassi seg wakken d awezɣi ad d-iṣaḥ wawal i kra n wid iḥeḍren deg wannar ! Dɣa ferneɣ-d asteqsi, amek almi tbeddel tallit seg tin deg isaragen ttmagen deg wannar n waddal, ilmend n wayen din n yemdanen i yettgaggin ad ḥeḍren, ad ttekkin deg uskasi n tagara ?

D tidet, yella aẓayar n umdan d umusnaw, ila azal d wassaɣ, maca ma nebna kan tikti-nneɣ ɣef uẓayar n umusnaw ad d-neffeɣ ɣer ugmuḍ « ulac leqdic neɣ win ara d-yekren akka am Mɛemri », ɣef wakken iyi-d-yenna yiwen ukud skasiɣ ɣef temsalt-a « win-a d Mɛemri… ». Ur riɣ ara ad geɣ aserwes gar imusnawen, ur riɣ ara ad sneqseɣ deg ccan n Mɛemri neɣ wayeḍ, leqdic n Dda Lmulud yiwen ur yezmir ad yenkeṛ azal-is ; maca ur umineɣ ara d akken ulac imusnawen i d-yekkren seld M. Mɛemri, gan leqdicat s wazal-nsen, ama d leqdicat n uḥraz, ama n umḥaddi, ama n usnerni d usnulfu, war ma nebder-d ismawen, war ma nettu leqdicat n yesdawanen !

Assaɣ i yellan deg umecwan n ucenna Takfarinas, d ayen yellan d amedya kan, nezmer ad t-neg d amatar kan ɣef unbeddel n umeccwar n ccna amḥaddi d tezlit taqvaylit sumata. Ayen i d-ilul ara Mɛemri nniḍen, d asteqsi ara d-yefken tiririt-nniḍen i tegguma tmetti ad t-twali ass-a, ɣas ulama akken i d-nenna, leqdicat nnernan, mhazen seg Mɛemri ɣer wass-a, aṭas n yimusnawen i d-ilulen yerna s wazal-nsen, maca tidet, d aẓayar ur asen-yettunefken ara ! Lwennas yecna, deg yiwet n tezlit yenna « amedyaz yebɣa ad yaru, taluft deg usefru, tikti ulac win ara tt-iwalin » ; anda ara nennadi assaɣen gar taluft d tayeḍ ɣas ulama mačči deg yiwen n wannar, maca ticki nettmeslay ɣef umhaddi d umennuɣ d uẓayar, yal taɣult tla azal deg umecwar.

Mačči yiwet n tririt i yellan ihi, akken ad nennadi ayen ur d-ilul ara Mɛemri nniḍen, neɣ Lwennas nniḍen, neɣ, ayen wa ibeddel tikli, ibeddel amecwar ? yewwi-d ad nezzi tamuɣli ɣer yiferdisen-nniḍen, i yugaren aẓayar ; d acu i asen-yefkan aẓayer yakan !

Berra i leqdic-nsen (Mɛemri, Bulifa, Lwennas…), imi nenna-d aṭas nniḍen (imusnawen imaynuten) i igan leqdicat i yuklalen ad as-nefken ismawen, yewwi-d ad nerfed iferdisen-nniḍen, icuban, « tallit, tallunt, timetti », yerna mazal ugar n yiferdisen, maca lukan ad neg wigi kan deg yixfawen-nneɣ, ahat ad tbeddel tmuɣli.

Deg tazwara, « Tallit » ; tallit yezrin, tettwassen s temhersa d ddɣel d miḥyaf i yesɛedda udabu n Lezzayer ɣef tumast tamaziɣt, ladɣa deg tallit n uselway aqbur n Lezzayer H. Boumediene i yessawḍen  ad yegdel i yeqvayliyen ula d ameslay s tutlayt-nsen tayemmat ula deg tmurt n leqvayel ! Amezruy mazal-it d anagi, inawen i iga uneggaru-a mgal tumast taqvaylit mazal-itt ɣer wass-a deg yiẓeṭṭaten n internet. Inzi yeqqar, tayuga n yezgaren, s ccuka ma tḥerseḍ-ten, ad rẓen azaglu ; anda i d-banen, aṭas n yiqvayliyen, ladɣa, i yemhaddan ɣef tumast-nsen s tmuɣli tawesɛant akken ad siwḍen ad d-ḥyun ula d iẓuran n timmuzɣa ɣas ulama s ddaw n leqher d urkas n udabu i yessexdamen iɣil ɣef ugdud aqvayli myal tikkelt deg ara yessuter azref-is, d aɣref, d agdud, ilan amezruy d yedles d tutlayt d tɣerma, yuklal ad yili d aɣlan. Ilmend n uferdis n « tallit », daɣen, yezmer ad ner timentelt ɣer weqrab n tallit-a ɣer yiseggasen 1949 d asawen, anda i d-tlul tezɣent n tumast deg ukabar PPA-MTLD, tin yettwasnen s tezɣent n tmaziɣt, neɣ amennuɣ n yiɣelnazriyen i d-yeskeflen tumast tamaziɣt i ira uqerruy n ukabar-a, Msali Lhadj, deg tallit-nni ad yemḥu s ddaw n Taɛrabt timeslemt tafriqt ugafa, anda yerra amezruy n Lezzayer, ladɣa, yeqqen ɣer tasut tis 7, ɣer unekcum n waɛṛaben inselmen ɣer tefriqt ugafa (ɣas ulama d tiwɣi mačči d anekcum !). Asakki n yiɣelnaẓriyen i ugdud aqvayli ur iɛeṭṭel ara aṭas ad t-id-teḍfer tnekra n yiqvayliyen s tiɣri n ukabar  FFS deg yiseggasen 1963 mgal igen yellan berra i tlisa, i d-ikecmen akken ad yuɣal d amhersan ɣef tmurt n Lezzayer, seld mi teffeɣ Fransa. Sdaw n leɛnaya n Boulediene, akken i nwala, ira ad yemḥu akk isem n tnaṣlit d tumast, yerna yerkeḍ tugdut iɣef mtawan yimeɣrasen yeɣlin ɣef uslelli n tmurt. Akken ad nekfu awal ɣef uferdis-a n « tallit d umezruy », ad d-nesseggri s tamawt ɣef umgired n umecwar gar umennuɣ ɣef tilin d umennuɣ ɣef uḥraz i yedduklen akken ad imɣuren yiswan, ara yisimeɣren luɛara n teggnit mgal imusnawen d yimeɣnasen deg tallit-nni.

Wis ssin d « Tallunt », tallunt akken ur as-nettsemmi wara adeg anda yufrar umennuɣ d umḥaddi ! Deg tallit-nni anda, ur yettunefk ara s waṭas, seld tufɣa seg temhersa, i ugdud ad ili yiwen uswir usnan, anda ttawil n umennuɣ yella ugar ɣer wid yeɣran d wid ilan aswir asdawan, wid yefɣen unagen, walan anda yewweḍ umaḍal deg tiktiwin n tugdut, war ma nettu d akken deg tallit-nni tcaɛ ugar tnakta n « tumast » d « ratta » i yuɣal ahat ass-a d isental anda d lɛib ad d-tmeslayeḍ fell-asen deg kra n tmura i deg tcaɛ tugdut i yerẓan tikta n miḥyaf d tikulla, anda lan izerfan n umdan ! Deg tallit-nni amennuɣ izad ma ur d-nenni wara d akken yerza kan tamurt n Leqvayel, tin iɣef  yerra lḥers udabu seg tallit ɣer tayeḍ almi d tanekra n 2001 anda tbeddel teswaḥt s yittewlen-nniḍen ɣas ulama mazal miḥyaf d ddɣel ɣer wass-a. Deg tallunt riɣ ad d-meslayeɣ ɣef uɣerbaz, ɣef tsedawit, ɣef tejmaɛt ɣef lɛerc, ɣef uxxam, anda deg myal adeg ambeddal n tiktiwin d tmusni d usakki ɣef umihi n nnger i d-yessewjad udabu mgal ayen akk yellan d laṣel d tumast d ansay yerzan agdud amaziɣ, ladaɣa aqvayli. Ayen yemgaraden ɣef tallit tamirant, d jellu n kra n tallunin anda deg ssakkayen yemdanen zik amdan aqvayli ; deg tallit tamirant, tejla tnakta n twacult, s wallalen atraren d tusnakt i yeǧǧan iterrasen ad mbaɛaden, d yiwet n tmentel daɣen i yeǧǧan ad tenger tejmaɛt, d tjemmaɛit, tudsa tasertant taqburt i yesselḥayen timetti taqvaylit, i yessaweḍ uselway aqbur Bouteflika ad yessenger deg waṭas n temnaḍin deg tmurt n Leqvayel, send tidyanin n 2001, (seld asefsex d usnulfu n lexdeɛ deg uswir n unejmuɛ d tɣerɣert n  leɛrac 2001…asnulfu n tuddsiwin umi d-ttaken ttesriḥ deg tenmehla n Waɣir n tuddar, berra i wanecta yegdel unejmuɛ war ttesriḥ, dɣa ayen akk iḍerrun deg tuddar, yettaweḍ s rrabulat neɣ seg yimi ɣer tmeẓẓuɣt ɣer tuddsiwin n uwanek…) teqqim-d tsedawit, maca, ass-a, ibeddel deg uswir n umḥaddi, imi zik, amennuɣ yella d amḥaddi ɣef tlelli d usebgen n tilin n uɣref d ugdud d tumast, maca deg tallit tamirant anda bedelent teggnatin ; amennuɣ yuɣal d win n uḥraz, d usbeddi, d usnulfu n umaynut…

 

Wis Kraḍ, « Timetti », Timetti tbeddel s waṭas, ilmend unbeddal n tikli deg umaḍal sumata, ilmend n ttawilat atraren deg tudert n yalass, anda timacinin, tiliẓri internet, bedlent tarrayt n tudert n umdan, anda yenqes s waṭas umyagar gar yemdanen, anda timetti tefreq, tbeddel udem seg tudert n ugraw ɣer tudert n uterras. Tawacult tefreq, tajmaɛt tejla, lɛerc yeqqim-d kan d tikti neɣ d isalli ɣef umezruy aqbur ! Simal timetti tettmal ugar ɣer uteras wala ɣer ugraw, ihi tikti n tlelli tanterrast tettimɣur, ur tettak ara tagnit ugar i uẓayar n ugraw… Rnu ɣef waya, tamuɣli n uterras ɣef tesnaktiwin n tmura-nniḍen deg umaḍal, ǧǧant-tt ad ibeddel, ɣef wakken i d-nenna, yella wanda tanakta n « tumast, ratta » d awalen ur yezmir ara ad d-tmeslayeḍ fell-asen deg ugraw… Tasnakta yeqnen ɣer tumast, tettwassen ugar deg tassut tis 19 imi d-nnulfant temhersiwin, maca deg tallit icuban ta, aṭas n ubeddel i d-yellan, anda tamsertit gar leǧǧnas tettimɣur ugar…

Ayen yeǧǧan imdanen ur gen ara leqrar ugar i wayen yettwarun d yimennuɣen refden weyaḍ ass-a.

 

Ɣer tagara, aḍris-a, ur yelli wara d ajemmal ɣef tmental neɣ ɣef umezruy alqayan ilan tiseddi, ur d-ttfakkan ara yedlisen ɣef umecwar n usmeɣnes d umḥaddi ɣef tumast tamaziɣt d teqvaylit ; d awal amatu, ilmend n tikti, mačči ilmend n ujemmal.

Ma yella ur nefki wara aẓayar i leqdicat yettmagen ass-a, ur d-yettlal ara Mɛemri nniḍen, neɣ Lwennas nniḍen, neɣ Bulifa nniḍen… Tamsalt tettuɣal ɣer wayen yecna Lwennas, ɣas ulama ɣef tmedyazt, akken i d-nebder timenna-s iwsawen, yettunefk ad nefk azal akken ad tzad tebɣest i wid iqedcen, ammenuɣ i lebda ileḥu ɣer sdat, anaẓur neɣ acennay, neɣ amaru ɣef wakken i d-qqaren d lemri n tmetti, ɣas ulama yewwi-d fell-asen ad ilin d imḥaddiyen, maca aɣbalu-nsen d timetti deg ttidiren, ma ur nefki wara azal i yimusnawen-nneɣ, d asenqes i nessenqes deg wazal-nneɣ, ur yezmir ara ad yili Mɛemri war wid i as-d-yezzin d wid i yefkan afus i leqdicat-is, akken daɣen ma yella neḍmeɛ ad nli Mɛemri nniḍen, yewwi-d ad nfek tallelt, d wazal, d uẓayer i wid d-yettlalen, ma ulac « feed-back » gar umusnaw d tmetti-ines, d awezɣi ad twali tmetti-nni amusnaw ara d-yufraren, d nekkni i ilaq ad neg iseɣ, ad nessimɣer deg ccan n yimusnawen-nneɣ. Send ad d-naǧǧu tisnaktiwin tiberraniyin, ad nḍal ɣef wayla-nneɣ.

Akken ad d-ilal Mɛemri, yewwi-d ad d-ilal ugdud am win yefkan azal i Mɛemri.

 

X.Y

 

Publicité
Publicité
Commentaires
Publicité