Canalblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
Publicité
Afrawan
Afrawan
Publicité
25 juin 2020

Tazɣent tettzad deg Libya, timura tiberraniyin grent accaren-nsent

Seg mi yettwaseɣli Mouammar Kadhafi deg 2011, Libya teckem deg ṭṭrad d teggnatin ur yeqɛiden ara gar udabu n Fayez Al-Sarraj ibedden deg Tripoli yerna yettwasṭeɛref yes-s seg tama n Temɣiwent Tagraɣlant, mgal Marical Khalifa Haftar i yeṭṭfen tama n usamar n tmurt. Yal yiwen, seg tama, ila imḥaddiyen-ines :  Adabu n Fayez Al-Sarraj tella tmurt n  Qatar, ladɣa tamurt n Ṭurk. Ma d Hafter, L’imarat n waɛraben yedduklen, akked Suɛudiya, seg tama-nniḍen teggar-d iman-is tmurt n Maṣer.

Seld tuggza n uselway n Maṣer, Abdel Fattah al-Sissi, i d-yesbeynen d akken iɛewwel-d ad yekcem s yigen akken ad ig ṭṭrad mgal adabu n Fayez Al-Sarraj i yettqeddim ad yejmel timnaḍin-nniḍen n tmurt ɣer tama n temdint Syrte. Aṭas n tmura Taɛrabin, gar tid yettemḥaddin ɣef yigen n Haftar, terna-d ɣur-sent Lbeḥrin, fkant-as lḥeq i uselway n Maṣer, yerna sbeynent-d seg taman-sent nutenti, wejdent ad d-fkent afus n tallelt.

Abdel Fattah al-Sissi, deg 20 yunyu, « yessuter deg yigen n tmurt-is, ad yessewjed iman-is akken ad ig kra n tgermatin sdaxel, neɣ ma yella terra tmara, berra i tlisa n tmurt-is ». Tamnaṭ-a n Syrte, tamdint anda ilul Kadhafi, yellan s ddaw n trebuyaɛ n Marical Khalifa Haftar i yesduklen lexsarat smana iɛeddan, teǧǧa adabu « GNA » Adabu n Tiddukla Taɣenawt ad yaẓ ɣer sdat, ayen i yeǧǧan aselway n Maṣer ad iger iman-is, iɛeggen-d d akken tamdint n Syrte d Al-Joufra « d azagg azeggaɣ », ur d-yewwi wara ad tɛeddin. Deg yiwen n wulɣu i d-tessazreg tesnurayt taneɣmast SPA, Aneɣlaf n teɣawsiwin n berra n tmurt n Suɛudiya, yenna d akken Tagelda ad d-tefk tayet, tettemḥaddi ɣef yinaw n Abdel Fattah al-Sissi, s yisem « ila azref ad yemḥaddi ɣef tmurt-is d ugdud-ines » imi tqerreb-d ɣer tlisa n tmurt-is.

S yiwet n tiɣri, seg tama n L’Imarat  Taɛrabin Yedduklen, s ṣṣut n Uneɣlaf n Tɣawsiwin n Berra, wekkden-d tadhelt-nsen i Maṣer, « akk deg leḥsabat i ummesten n tɣellist d urkad mgal umhaz n unquqel n tegnatin timceɣbin deg Libya », yefka taɣect n usenmer, deg yiwen n wakud, « lebɣi n Lqahira i iqerɛen tazla n yidamen n warraw n Libya, s usnulfu n tewtilin n lɛejlan i useḥbes n tyita n rrṣaṣ, d ulday n ustug ɣef ukala asertan ajemmali sdaw n tamawt n Iɣerfan Yedduklen ».

Deg temlilit tuhlist n udabu n Lbeḥrin, iɣef yella d aqerruy uneɣlaf amezwaru, Ageldun KHALIFA Bin Salman Al Khalifa, ula d netta iwekked-d ibeddi-s ɣer tama n Maṣer,  iqeyyem d akken « taɣellist n Maṣer, tettekki deg ujemmal n tɣellist taɣlant taɛrabt »

Seg tama-s, Adabu n Tiddukla Taɣenawt, ur yessusem ara i tuggziwin n Uselway n Maṣer d wid i yettḥuddun fell-as, yessumel « d tuggziwin ilan amihi ameqqran ɣef tɣellist taɣlant » d « ukemmel n ṭṭrad magl agdud n Libya ». Ma d Ṭurk, tewɛed d akken ad tkemmel amḥaddi ɣef Udabu n Tiddukla Taɣenawt, ara ikemlen tikli-is ɣer Syrte d usunneḍ ɣef Marical Haftar ad yejbed iman-is seg temdin-a akken ad yettwaḥbes rrṣaṣ.

I sin yegrawen, yal yiwen yefka-d leslaḥ, i usiǧhed n  win yettḥuddu, Ṭurk tefka-d leslaḥat ineggura i d-yennulfan, yerna kra n izeggaren i Udabu n Tiddukla Taɣenawt seg 06 yunyu. Maṣer, tuzen-d timesrifgin n ṣṣyada akked yiserdasen ɣer tama n temdint Sidi Barrani, deg tlisa-s akked Libya.

Aselway n Ṭurk, Erdogan, seg tama-s yestehza s « wazagg azeggaɣ », yegguma ad yeqbel ayen i d-tefreḍ Temɣunt Taɛrabt ; ṭṭmeɛ ɣef Lpitrul d Lgaz n Libya, d win ɣef i d-yettara tamawt myal tikkelt uselway n Ṭurk.

Seg tama n tmura yefɣen i taɛrabin, Fransa ur teṭṭif ara iles-is akken ad terr sebba n usekcem n Ṭurk iman-is deg temsalt n Libya, ladɣa s leslaḥ d usekbel, s ṭṭmeɛ n lɣellat n tmurt n Libya. Aselway n Fransa ur yegzin ara aṭas deg temsalt n Libya, yefka awal i Uneɣlaf n Tɣawsiwin n Berra n tmurt-is akken ad yessefruri, yessebgen-d uneggaru-a tanmegla-s ɣef wayen tga Ṭurk deg Libya, s yisem n “umennuɣ mgal rrebrab” Fransa tbedd s tsertit mgal Ṭurk ; ayen i d-ibeynen d akken ad tefk afus i Haftar.

 

Seg 2015, Libya tuɣal d taɣtest i umgaru n tezrirt, sin n yifurkan yettemxaṣamen, yal yiwen yettwamḥaddi s trekknin yemgaraden deg umaḍal i yettnaɣen ɣef yixef n tmurt ! Seg tama Adabu n Tiddukla Taɣenawt yettwaqeblen sɣur l’ONU yerna ila tallet s yigen n Ṭurk, seg tama-nniḍen Igen Aɣenaw n Libya yettwasbedden ɣef yixef-is Marical Khalifa Hafter i yeṭṭfen tallunt tawesɛant deg tmurt, ladɣa timnaḍin anda llan yeɣbula n Lpirul iɣef tebna tdamsa n Libya. Ṭṭmeɛ n tmura tiberraniyin deg lɣellat n wakal n Libya, ad aɣ-yeǧǧ ad nwali tamsalt-nniḍen icuban tin yeḍran deg Surya ?

 

   

Yettwasizreg-d deg uɣmis Tiɣremt

Ass n 27 Yunyu 2020

X.Y

Publicité
Publicité
Commentaires
Publicité