Canalblog
Editer l'article Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
Publicité
Afrawan
Afrawan
Publicité
7 août 2020

Tiɣremt, aɣmis yerḥan adabu

Asefrarax !

Seg 2014, i d-yefrurex uɣmis « Tiɣremt » seg uɣmis « La Cité » yettwarun s tefransist, d asefrarax i d-yettbinen kraḍet n tikkwal deg ddurt s wazal n ukuẓet n tferrawin yettwarun s tmaziɣt, azal n 2 n yiseggasen d netta yettferfir seg/deg mayal tamnaṭ deg tmurt taqvaylit s ukuzet iferrawen iwecmen s yisekkilen, deg yerfed isallen akken ad ten-yezzuzer ɣef yimeɣriyen i t-yettraǧǧun myal tikkelt s ccuq. Asefrarax Tiɣremt d win yunzan afriwen i d-yemɣin i tutlayt Tamaziɣt ; amaziɣ, aqvayli ladɣa, iwala tutlayt-is d takmamt teffeɣ seg tmadwant, tekkcem deg usemres amaynut, nnig n udlis yettwarun d tazrawt ɣef tmaziɣt, maca tikkelt-a d tamaziɣt i d ttawil i d-yettarun ɣef tmirant ɣef yisali, ɣef tusna. S uɣmis Tiɣremt tamaziɣt tekcem ɣer wannar amaynut anda tutlayt terfed taɣamsa, taɣamsa i yettarun ɣef myal taɣult ɣef myal tifurkect ɣef myal asentel i yeddan d wakud amiran neɣ deg tikwal azgerkud ; s waya tamaziɣt terfed acqirew amaynut s leɛtab n yimeɣnasen i yeẓẓan iswi akken ad illin deg ttiɛad d yimeɣriyen i sen-yefkan tabɣest s iwenniten i d-ttaran s wudem usenmer i yiɛeggalen n uɣmis ; Tiɣremt d La Cité.

 

 

 

 Yuɣal d imesriffeg !

 

 Imesriffeg, d afrux amecṭṭuḥ i yettelmaden ad yeseqdec iferrawen-is akken ad yefferfer iman-is deg yigenwan. Aɣmis « Tiɣremt », ira ad yefferfer iman-is s useqdec n wafriwen-is, war ma yesseqdec wid n uɣmis « La Cité » i as-d-yefkan lɛec deg tazwara akken ad d-yefrurex ; aɣmis Tiɣremt ɣer tagara n useggas 2015 tlul-d tikti gar yiɛeggalen-is d akken ad gen aɣmis Tiɣremt d ummid myal ayyur, ara d-iteddun d uɣmis “La Cité”. Maca ticki yettwabda ccɣel deg 2016, tisizregin ggumant ad yemmug i tunzut imi sdaw n uɣmis La Cité i yella, ihi yewwi-d ad yettunefk baṭṭel (d tikci).

 

  

 

Aṣeggad, yegguni-d s ubeckiḍ, afrux ma yelmed ad yefferfer, ad iɛelli deg yigenwan, ulac win ara t-id-yeṭṭfen, aseggad yewwi-d ad yewwet ɣer yiferrawen ! Ma yefferfer uɣmis Tiɣremt, yegla s yisekkilen yeččuren d izen, yeččuren d isallen, ad ten-yezzuzer, ad aɣen deg myal tiɣmert, yezmer ad yaweḍ ula ɣer yemnigen deg tmura-nniḍen n umaḍal. Afrux yettwazen ad yawi izen. Seg 2016, adabu iger-d, uguren ɣer ubrid, yegguma ad d-yefk ttesriḥ i uɣmis Tiɣremt akken ad d-yeffeɣ d aɣmis i yiman-is, ɣas ulama rrwan tazla yiɛeggalen-is d yemḍebren fell-as ɣer tneɣlaft n taywalt, maca wara nfeɛ ; ur d-yettak warẓeẓ tamment !  

 

 

 

 Afrux yuffeg !

 

 Yuffeg, yessen ad yelali, yessen ad yaffeg deg leɛlali  ; afriwen imɣuren, ččuren, ḍelqen, ttaṭṭafen-d abeḥri. Afrux yuffeg : Deg useggas 2019, deg Furar, deg umuli n tlalit n uɣmis Tiɣremt i tekkelt tamezwarut deg 2014, yettunefk-as ttesriḥ akken ad yerfed deg wafriwen-is, izen, isekkilen, awalen, tifyar, d yeḍrisen, iḍrisen yeččuren d isallen. Aɣmis Tiɣremt ad yettaffeg yallas, aɣmis Tiɣrem yuɣal d aɣmis ayalas ; irezzu yallas ɣer yimeɣriyen. Aseggad am yal tikkelt yegguni, abeckiḍ ibeddel-as tayet, afus ɣef znad, tiṭṭ ɣef temrit, iweha ɣer ufrux, deg wass wis 5 i yetteka fell-as, akken ad t-id-yesseɣli ; aɣmis tḥuzat tyita !

 

Aɣmis Tiɣremt i yuɣallen d ayalas deg Furar 2019, seld tufɣa-as, 5 n wussan, yettemseḍfaren, yewweḍ-d yisalli n ugdal usizreg-ines i yiɛeggalen n uɣmis. Adabu, uffir, adabu n tilifun, iḥettem-d tira n uɣmis s yisekkilen n taɛrabt, ma ulac aɣmis Tiɣremt ur yettɛawad ara ad d-yeffeɣ !

 

Seg yisallen i d-yeweḍen ɣer yiɛeggalen n uɣmis, d asuter n usekki, axxi, kra kan n yisebtar deg uɣmis s yisekkilen n taɛrabt, maca ineɣmasen, ttarun-d s yisekkilen ilatiniyen, agraw n tira deg uɣmis, yettaru, yesseɣtay s yisekkilen ilatiniyen, imawlan n uɣmis, imawlan n tutlayt, ran ad arun tutlayt-nsen s yisekkilen ibɣan, imi ɣef wakken i yenna Mass, Yacine Zidane, yiwen gar wid yellan deffir n tlalit n uɣmis, yerna, d imseɣti yettekkin deg ugraw n tira deg uɣmis, “nettwali deg yisekkilen ilatiniyen d imal n tmaziɣt, mačči d taɛrabt i nekreh, neɣ d tifinaɣ ɣef i nwexer”.

 

Adabu yeččur d tuccar, anwa adabu ? Agdal n uɣmis, yewweḍ-d maca, ur d-yewwiḍ ara anwa i t-igedlen ! Ur d-yewwiḍ ara kra n umagrad unṣib seg uwanek n Lezzayer i d-yuran i uɣmis tiɣremt akken ad ḥṣun yakan ansa i d-tekka, anwa i d-yefkan anaḍ akken ad yeḥbes uɣmis, maca anaḍ yewweḍ-d ɣer tezrigin akken ur d-ssizrigent ara aɣmis ma yella yettwaru kan s tlatinit. Deg temlilit i gan yiɛeggalen n uɣmis tiɣrem, Yacine Zidane, yessegza-d, yerra-d lwelha ɣer kra n tezmilin, imi ɣef wakken i d-yenna, adabu, yessebyen-d i uɣmis Tiɣremt d akken limer ad qqeblen ad t-id-ssizergen s yisekkilen n taɛrabt, awanek yewjed ad d-yeff-k tallelt, s ulday n yisebtar n udellel, d yisenfaren-nniḍen. Ma negza kra ɣef tamawt-a ; adabu yessawem-d iɛeggalen n uɣmis akken ad bedlen abrid !

 

 

 

Am yall tikkelt, tamaziɣt d arraw-is i tt-irefden ; ineɣmasen imeɣnasen ur ruǧan ara deg tedrimt n udabu, ɣas ulama adabu yegdel assizreg n uɣmis, maca ineɣmasen mazal ttarun-d i uɣmis, iɛeggalen n tedbelt n Tiɣremt kkemlen leqdic, rrefden acqqirew akken ad d-sbeyynen tamaziɣt tezmer, tla ittewlen d tulmisin, d yifedisen akk lant tutlayin-nniḍen akken ad teṭṭef abrid deg taɣult n tɣamsa. Aɣmis, tiɣremt i ruǧǧan yimaziɣen yallas, yettaweḍ-iten yallas s wallal n internet. Ineɣmasen, d yiɛeggalen n tedbelt n Tiɣremt kkemlen leqdic baṭel war tadrimt, yettaweḍ ɣer yimeɣriyen baṭel war tadrimt, ɣas ulama, imeɣriyen qqublen tufɣa n uɣmis s tumert, ttaɣent-id ula s tedrimt asmi yella, yettwasizreg. Iqeddacen n uɣmis d imeɣnasen send ad ttuneḥsaben d ineɣmasen, tuget deg-sen d imaruten, neɣ d inelmaden n tmaziɣt, ilan tayri ɣef tutlayt-nsen. Tamsalt n tira n tmaziɣt d tamsalt n tilin ; afelsafi René Descartes yennan “ttxemmimeɣ ihi lliɣ”, imeɣnasen n tmaziɣt, gren deg tidmi-nsen : “ayen i ttxemmimeɣ ad t-aruɣ akken ad iliɣ”, tira d ticreṭ, tira d azamul, tira d lsas, tira d limara, tira d tilin, d tumast, tira d imal n ugdud amaziɣ.  

 

 

 

 

 

Isekkilen s ara yettwaru uɣmis Tiɣremt !

 

 Deg yiwen n uḍris i yura Mass Said Chemakh ɣef temsalt n yisekkilen s wacu ara tettwaru tmaziɣt, yenna : « Ayen bɣan ad d-ḥetmen isekkilen n taɛrabt i tutlayin-nniḍen, imi tella yakan tutlayt taɛrabt ; amalti (tutlayt n Malta), i yettwarun n yisekkilen ilatiniyen ?

 

Seg tikti n Said Chemakh, ad d-nefk asuter-nniḍen, ayen i d-iḥetem udabu tira n uɣmis Tiɣremt s yisekkilen n taɛrabt imi, llan yakan yeɣmisen n taɛrabt ; tutlayt tamaziɣt d arawis kan i ilan azref ad xtiren s wacu ara arun tutlayt-nsen ?

 

 Deg tidet, imaziɣen kkaten akken ad d-smenɛen tutlayt-nsen seg tmettan i tt-yeggunin ɣef dra n tesnakta i iga uwanek d udabu akken ad tt-yerr d takna n tutlayt taɛrabt, ma yerna tettwaru s yisekkilen-is, ad d-yass wass ad tekcem ad tuɣal d tigẓelt, neɣ ad tettwaḥsab am akken d tantala deg tutlayt taɛrabt ! Ayen ara nḥetem ɣef ugdud ad yextir isekkilen s ara yaru tutlayt-is, am win ara iḥetmen ɣef umdan d akken d netta ara as-yextir isem i mmi-s ? Tamaziɣt mačči d adabu i tt-id-yefkan akken ass-a ad yextir isekkilen neɣ kra ma yellan, tamaziɣt d tutlayt i yiman-is, d ayla n yimaziɣen, d imaziɣen i yextaren yakan akken ad utlayen yes-s, akken ad tt-id-ferḍen, ad tt-id-seḥyun gar yifassen n udabu i as-yerran taxennaq, i as-yeqqnen takmamt n taɛrabt ɣef yimi-s akken ad yenneqḍaɛ deg-s nnefs. Amek ass-a, d adabu ara d-yextiren amek ara temmag tmaziɣt ?

 

Akken i d-teffeɣ tmaziɣt seg ttalast s umennuɣ n warraw-is, s wallaɣen, s yiɣallen, s yidammen, ara tkemmel amennuɣ ɣer sdat akken ad xtiren wid irefden taftilt-is anda ara tt-sersen s wacu rqem ara tt-sebɣen.

 

 Ɣer Said Chemakh yettwalin deg temsalt n yisekkilen s wacu d-yewwi ad tettwaru tmaziɣt, « Ɣer wid yemmalen ɣer tira umi semman « latins », askasi yeddez yebrez, yettbin-d, llan yegrawen mmugen ɣer tama n tdukliwin pro-islamistes neɣ « timseɛrabin » i yetteɛraḍen ad glunt s temɣiwent n imaruten, inelmaden, iselmaden… i iqedcen seg zik s yisekkilen ilatiniyen akken ad allsen ameslay ɣef lwaǧeb n useqdec n yisekkilen n taɛrabt neɣ ayɣer ala tifinaɣ »

 

 

 

Nsel i usfukkel aderɣal, asbeddi n Tmaziɣt d Taɛrabt tutlayt n leqqran, tutlayt n lǧennet ! Neɣ tid yecban, s useqdec n yisekkilen n taɛrabt ad tejmel akk tantaliwin-nniḍen n tmaziɣt, amzun akken tantaliwin-nniḍen n tmaziɣt deg tadra-nent d taɛrabin ? Ifukal n wallaɣen ilmawen, i mmazal ttnekkaren-d seg tnafa, sbeḥ, ɣef waɛrur-nsen Fransa, sfukkulen ma tettwaru Tmaziɣt s latins d afud i temhersa tafransist, amzun akken mazal-aɣ deg temhersa tafransist, yerna ur ḥsan ara d akken taɛrabt yakan d tamhersa ɣef tmaziɣt seg zman aqbur, yerna ran (bɣan) ula d nutni yakan ad as-allsen s uḥettem n wamek ara d-temmag tira n tmaziɣt i yimaziɣen ? Asfukkel aneggaru akk i yernan ɣur-sent, d taqacuct n usɛuggen, ma tettwaru s yisekkilen n taɛrabt, ad tifsus i ulmad sɣur iɛerbawalen, maca ma neḍfer sswab-a, ma yella yakan sswab ɣer yemdanen-a, ihi ma yella tuɛer-asen tseddast neɣ temsislit neɣ talɣa, ad ten-nbeddel s wid n taɛrabt akken ad tifsus fell-asen, tamaziɣt ad tt-nfeṣṣel akken ad temmag d tutlayt-nniḍen awi-d kan ad temmag d taɛrabt ?   

 

 

 

 

 

 

 

X.Y

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicité
Publicité
Commentaires
Publicité