Canalblog Tous les blogs
Suivre ce blog Administration + Créer mon blog
MENU

Afrawan

Publicité
Afrawan
Publicité
Publicité
Publicité
5 septembre 2024

Salem Amrane, Emet ihi

Salem Amrane, Emet ihi, Amezgun, Tiẓrigin Ccix Muḥen Ulḥusin, 2021.

Awal ɣef umaru :

Salem Amrane, D aselmad n teglizit seg usseggas 1989, d amedyaz, d amaru, yura tullisin akked umezgun amedya n udlis-a ɣef ara d-nemmeslay deg umagrad-a. Yura s tefransist, war ma yebra i tutlayt tayemmat, taqbaylit i t-yezzuznen. Salem Amrane, yura aṭas n tmedyazt, akked umezgun akked yisenfaren-nniḍen i d-yessewjad, mazal ur d-ttwasiẓergen ara.

 

Deg tira n Salem Amrane, nettaf timuɣliwin tilqayanin ɣef tudert akked wassaɣen n umdan. Salem Amrane yettwali amaru, amedyaz, neɣ anaẓur,  yessefk, ad d-yemmeslay ɣef wayen i yemgaraden ɣef tmuɣli yuzlen deg tmetti ! Amaru s umata, yessefk ad ili tabɣest ad d-yefk tikta tamaynut, ad d-yesnulfu timiḍranin, ayen yefɣen ɣef tilawt ɣas ulama ur t-iqebbel ara wallaɣ. Seg tama-nniḍen, deg uḥraz n wayen yellan yakan deg tsekla taqbaylit, d wayen d-yettwajerden, yettwali umaru dakken yelha ma yettwaḥraz, maca yettunefk daɣen ad naẓ ɣer sdat, ad nessihrew agbur, alimer ad d-nagem ula seg wayen ɣur ssawḍent tutlayin nniḍen.

 

Adlis  Emet ihi : d win i d-yefɣen ɣer teẓrigin Ccix Muḥend Ulḥusin, deg 2021. D taceqquft n umezgun, sswayes yettekka deg waṭas n temzizlin, anda tewwi :

  • Araz Muḥya, Deg Tizi Uzzu, akked waraz n uḍris akked usali ifazen di tfaska taɣelnawt n umezgun deg Batna.

 

Awal ɣef udlis  Emet ihi :

Taceqquft-a n umezgun, d tin yessuddes umaru ɣef kraḍ (Ɛ) n yisekkiren, anda asekkir wis kraḍ, d tagara n teceqquf-a,  s timmad-is, ila  sin n wudmawen, udem agejdan i yeṭṭafaren srid asekkir wis sin, akked wudem wis sin n uesekkir-a ilan tagara yemgaraden ɣef tmezwarut. Yal asekkir, yebna ɣef yisuyas ; Asekkir amezwaru ila kraḍ n yisuyas, asekkir wis sin ila 7 n yisuyas, ma wis krad deg wudem amezwaru ila sin (2), ma d udem wis sin ila yiwen n usayes.

Deg yiwudam n tmezgunt ad naf :

  • Sifuti, d win i yeqqazen iẓekwan ;
  • Gaɛṭus, d axeddam wis sin iɣazen iẓekwan akked Sifuti ;
  • Si Flangi : Imḍebber, d win yettrayin ɣef sin imezwura yeqqazen ;
  • Win Yemmuten, d udem ara d-ibanen deg usekkir wis…. Asayes wis….. ;
  • Lmir ;
  • Le chœur.

 

Deg wawal n tazwara n umaru ɣef udlis-is, yenna, yura taceqquft-a deg yiseggasen n 90 imi yeɣra ɣef umezgun, maca yulles-as tira s wudem nniḍen imi tesmeskel tikti-s ɣef tin ila yakan ɣef umezgun ! Salem Amrane, yettwali, amezgun mačči d win-a kan n teḍsa akken iɣil yakan asmi yebda tira.

 

Asekkir Amezwaru :

Asayes 1

Deg usayes amezwaru, ad i-ban Sifuti akked Gaɛṭus berzen deg tmeqbert s ugelzim akked lbala, tekksen leḥcic ɣef yiẓekwan.

Ttemsemmaden awal, wa iteqqed-itt i wayeḍ, tamuɣli-nsen tebna ɣef tufɣa n tmetti ɣef wayen yellan d sswab, timetti deg ttidiren tebra i yimmenzayen ; Ur yefrez yiwen ger wayen izelgen d wayen iweqmen, la deg wayen icebḥen d wayen Ur necbiḥ, deg yinawen n Sifuti d Gaɛṭus yettbin-d deg uglam n yemdanen ur yessawaḍen ad smisklen ger leḥcic d wayeḍ, yal imɣi amek iga… Deg tama nniḍen asentel ɣef lxir ur nettuɣal i bab-is, neɣ ugar, lxxir ur friẓen ara yemdanen yemmug-asen … Ayen akk yeɛteb uɣersiw, ladɣa yewwi-d awal ɣef uɣyul, ɣeg ttemcawaren, ahat yettargu taɣyult ara t-iwansen… Amaru yerra lwelha ɣer taluft temḥeqranit deg tmetti, imi yal aɣersiw yettidir akked tewtemt ala aɣyul !

Sifuti yeɛya, ira ad yesteɛfu…

Asayes 2 :

SIFUTI yesḥassef, aṭas mi s-xerben targit-is, yettemseqsay, Geɛṭus yettsemid-as-d tikta myal tikkelt deg ara d-yebru i wawal ; SIFUTI yella deg targit anda ulac akk uguren yettmagar umdan deg temtti, yella deg tmetti n tirga, anda tudert d tafessast… Amaru yefka-ad aweṭṭuf d awadem i yessexsaren tirga, d tawuri-ines, ama s lebɣi-s ama yettwacegɛed, akken i as-yenna Geɛṭus d At tadart i t-id-yuznen (uwettuf-nni).

SIFUTI yettemseqsay ɣef uzref, ayen ur nli wara azref ad nargu ? Ayen i tuɣal targit d awezɣi ?...

Geɛṭus yerra aqerru-is ɣer win n Sifuti, uɣalen ɣer yiḍes…

 

Asayes wis 3 :

Si Flangi, d imḍebber ɣef Sifuti d Geɛṭus ara d-ibanen deg usayes-a. ad d-yawweḍ fell-asen , yaff-iten ṭṭsen, tiyita s rrkel ɣer yiberdiyen…

Sifuti d Geɛṭus ad ttarran s usfuti ɣef yisteqsiyen n Si Flangi… Almi t-sufɣen i leɛqel-is. SIFUTI, ira ad as-d-yawwi awal ɣef uzref n win yedren, ula d netta ad yesteɛfu mačči kan d win yemmuten… Wid yemmuten steɛfan deg tudert uǧerǧer, seg tama win yedren mazal yezmer ad ifaṛes tudert deg wayen iweqmen, deg tmetti anda yal yiwen ad yettef afus-is ɣef wayla n wiyiḍ… Wama ddunit tebna, akka, ɣef tudert ɣef tmettan.

 

Asekkir II

Asayes 1 :

SIFUTI yettmeslay i llmiytin, yessutur adeg gar-asen, yettazzal, irekkeḍ ger yiẓekwan yettmeslay-asen, taɣect tetteffeɣ-d seg yiẓekwan, taɣect tugi, teggumma asuter n SIFUTI, « lmut n wid yuklalen mačči i menwala »… SIFUTI yeṭṭef ixef-is ger yifassen-is yettmeɛriq ger yiẓekwan, yeḥsa taɣect n lmeytin tesɛa lḥeq, imi ur tebɣi wara ad teg adeg i wid yeswaɣen, llmut d taseṭṭart, tester wid yessegmen deg tudert, tettawiten ad dergen ɣef wid isexsaren.

Sifuti, s yifukal i as-d-tessed taɣect-nni, ira ɣef uqerruy-is, yeffeɣ…

 

Asayes wis sin :

Kecmen-d lexwan, wwin-d yid-sen yiwen llmeyet, ttdekkiren fell-as, SIFUTI d Geɛṭus, fkan-as talwit send ad t-remjen ! SIFUTI, yeqqim tama llmeyet, yettutlay-as amakken wina yettara-as-d. SIFUTI yesfelsif ɣef tudert d laxert, yessegzay-as, tudert d tudert, laxert d laxert. Maca tella laxert yifen tudert, tella tudert yifen laxert, ilmend n tudert n wumdan d wamek i yessaram laxert-is ; send udem i as-d-tefka tudert-is… Ɣas ulama laxert ulac win tt-iwalan send ad yemmet, ulac win yeḥsan d acut ara yaf dinn-a, ssaramen-tt kan wid umi d-tezzi tudert aɛrur-is…imi llmut d tudert ur ɛdilent ara, tudert tettmettat maca llmut ur tettidir ara !

Yettɣizi-as azekka netta d Geɛṭus, mazal yettmeslay deg tallit ɣer tayeḍ i llmeyet…yessuter deg-s ad s-yessuref imi yenna-as deg tazwara belli d aqadum n tmes i yella, maca yesfukel inan-ines i d-yefɣen seg ɛeyyu, yesteɛref yeɣleḍ ; yekcem din deg tfelsafit nniḍen ; yenna-as ula d tudert tɛeyyu tetteɣlaḍ, ulac win ur nɣelḍ ara…Deg tallit ɣer tayeḍ tudert tɛerreq, deg umdan ɣer wayeḍ…tikwal ad tebɣu ad tefk i yiwen, ad as-tekkes ad terr i wayeḍ…

Yuɣal ibeddel awal, yessuter deg llmeyet wi t-ilan, d acut i ixeddem !

Asayes wis 3 :

Akken yettɣizzi aẓekka, Sifuti, itessed awal i llmeyet, am win i iran ad t-yessfreɣ ɣef tmettan… yettcebbiḥ-as-d tudert-is, imi d aqadum n rbeḥ ula d tudert tḥemmel timital-is, yessaweḍ almi yessuter ad yemmet netta deg wadeg-ines…

Llmeyet, yewhem deg yinan n Sifuti akked Geɛṭus i as-d-yettsemmiden awal myal tikkelt, yenna-asen «  ula mi ɣ-tefreq lmut tettnadim fell-aɣ. Tebɣal llmut tedrem. Tura tettnadim ad temtem ! Ayɣer akka ur teẓrim ara d acu i txeddmem ? ».

Awal i d-yessenfali Le chœur ɣef llmeyet, yessegza-d abrid n uclawa i d-yewwi deg temtti, almi yeḥkem fell-as Sifuti akked Geɛṭus, ur yuklal ara tamettant ! Imdanen yecban wina yeẓlen gar-asen drus maḍi ; Sifuti yesqizzib-as, limer ad t-iqenneɛ ad yemmet deg wadeg-ines imi timetti tuḥwaǧ timital n winna yemmuten mačči timital-is netta.

SIFUTI yeḥsa, asfelsef yesfelsif ur yelli d ayen ara ibedlen tilawt, imi taluft teffeɣ-asen affus, taluft terza wid ijebden lexyuḍ n ddunit. Yessed-as awal ɣas yeḥsa d awal kan ara yawwi waḍu, yessuter ad yessaweḍ llmeyet slam i setti-s i d-yeǧan tabaqit, ad yessaweḍ llexbar n tmerziwt-is sɣur wid ɣur d-teggra… Awal daɣen i wid akk i d-yeǧan agerruj ulac win i t-irefden… «ini-as, tarwa-k qelɛen tazemmurt-nni i tferseḍ, ẓẓan deg-s tazdayt».

 

Asayes wis 4 :

Geɛṭus d Sifuti mi kfan, rran akal i llmeyet, ttemqejlaḍen s wawal. Geɛṭus yugi ad d-yegzu lɣiḍ ila Sifuti ɣef win iruḥen…

Geɛtṭus : «  Ur ttaggad yexleḍ kullec, ula d nekk xelḍent-iyi »…

SIFUTI ira ad yemmet, iɣaz i yiman-is aẓekka, yessuter deg Gaɛṭus ad as-yer akkal ; ndama terza-d ɣur-s akken d-yerna fell-as kra n wakal !

GaƐtus : « ulac tteqsir deg uẓekka ».

 

Asayes wis 5 :

SIFUTI : « ziɣ tuɛer llmut ».

SIFUTI, yesteɛref ɛzizet tudert, akken tebɣu tibrik, ulac win i tt-yeṛwan, ulac win ur nebɣi ad yernu cwit deg-s… ɣas seg tama, llmut d taseṭṭart, wid yemmuten qqaren fell-asen rtaḥen !

Astewtew ger Sifuti D Geɛṭus ɣef dudert d llmut akked lesrar n yiẓekwan akked wid yemmuten ur ikeffu wara, alma yejba-d fell-asen Si Flangi, ad ten-yeḥres ɣef uxeddim ;  ayɣer bran i ugelzim d lbala…Geɛṭus ara iɛerḍen ad d-iqamer Si Flangi s wawal, yenna «  Awal i t-iferrun d awal » maca ɣer Si Flangi «  awal i t-iferrun d akal », yunneḍ fell-asen, uɣalen s axeddim war tifinyent…

Asayes wis 6 :

Deg usayes wis 6, yefruri wawal ɣef tebrat i yeṭṭef Gaɛṭus ger yifassen-is, ziɣen tettwasuzen-d i Sifuti. Ur uminen ara yella win ara t-id-yemmektin !

 

Asayes wis 7 :

Tabrat yeṭṭef Geɛṭus deg ufus-is, ur telli d tin n umdakkel, ur telli d tin n twacult, tabrat, d tin ara iɣeḍlen layas, d tin ara d-yerren asirem i tirga n Sifuti…

Gaɛṭus, yesḥassef limer ad t-yeǧ Sifuti, ad d-yeggri iman-is ger yiẓekwan !

 

Asekkir III

ASAYES 1 :

SIFUTI, Si Flangi, ɣer Lmir !

Taḍsa n win ara tt-yesseggrin mačči n win ara tt-yezwiren… Tagara iban-d wadeg d uzayar ila Sifuti akked win n Si Flangi i tt-yebnan ɣef tkerkas…

Yettunefk umkan uxeddim amaynut i Sifuti ; ulaqrar amek ara tekfu ɣef Si Flangi.

SIFUTI war ma yettu amdakkel-is, yessuter deg Lmir ad as-ig amɛiwen deg tmeqbert…

Asayes wis 2 :

Sifuti : Saḥa di ddunit yessiɣzifen amrar i wid ur nessin tilisa.

 

Tamawt :

  • Deg wayen i d-gelmeɣ d wayen i d-ferneɣ deg udlis-a n Mass Salem Amrane Ur yelli d umid, ladɣa aṭas n yisental i yellan deg-s… Izen uffir i yesɛedday umaru s ussedec n temɣumnayt d waniwen uɣanib, tamedyezt, inzan…Ladɣa tagara n udlis ur riɣ ara ad d-awiɣ fell-as awal, imi ad tt-neǧ i yimeɣri…
  • Deg tama nniḍen, riɣ ad d-greɣ tamawt ɣef tucḍiwin n tira i yellan deg udlis-a, ur llin-t ara d tid n win ur yessin ara ad yaru takbaylit, maca d tucḍiwin yerzan ajerred ɣef uselkim…a win yufan ad ttwaseɣtint deg teẓrigin nniḍen…
  • Seg tama n wanya, amaru, iqreb swaṭas ɣer umuzgun iga Muḥya, ula deg usileɣ n yismawen n yiwudam, deg tenfaliyin s tefransist i nettaf deg teqbaylit n yallas…maca ur ugtent ara.

X.Y

Publicité
17 août 2024

Saïd Sadi, Askuti

Saïd Sadi, Askuti

Saïd Sadi, Askuti, Editions Frantz Fanon, Tizi Ouzou, 2016

 

Awal ɣef umaru :

Amek akken tura ! Amek ara d-awwiɣ awal ɣef umaru ?

D taqsiṭ kan, teḍra yid-i :

Yiwet n tikkelt, ɣer tagara n was, nekcem-d nekk akked yimdukan, nezdi yiwen n uxxam deg yiwet n temdint deg Fransa, deg 4 yid-neɣ d iqbayliyen, ur nemyussan ara akken iwata, maca tjemlaɣ-d teswaɛt, neqeddec deg yiwet n tekebbanit. Nečča imensi, nesqerdic awal ɣef waṭas n temsal... Asen, cerɛeɣ imi-w ɣef tsertit, dɣa yiwen walaɣ-t, yekker ira ɣer wussu ibra i yiman-is...

Yenṭeq-d, wayeḍ, yessen-it, d aḥbib-s, akken i lḥan amecwar, n yiwet n temnaḍt n tmurt taqbaylit, yenrna sɛeddan-d kra deg tsedawit deg tmurt ; yenna-y-id : “Ula d kečč daɣen, tettmeslayeḍ-as-d ɣef Saïd Sadi, ur yeẓri wara ula anwa-t ! Yebra-d i taḍsa-s...

Ur tt-yewwi wara wallaɣ-iw, nniɣ-as, aha, argaz Bac+ 5, ayen akk i d-yesɛedda di tseddawit !

Argaz, ur t-yekcim ara ccek, yecqarrew-iyi, yenna-k ad ak-xaṭreɣ ma yessen-it...(Yeclex seg taḍsa).

Kreɣ ara Bac+5, dɣa sutreɣ deg-s, s uqesser ; tesliḍ-as-d, d acu i d-yeqqar akka fell-ak ?

Yenn-ak : “ D acu ?”

Nniɣ-as : “yeqqar-ak ur yessin ara Saïd Saadi !”

Yerra-yi-d awal s wul-is : “ D aci i yettɣenni ?”

Atan ihi, d acu i yettɣenni : ....

 

Awal ɣef udlis :

Askuti, d ungal wis sin i yettwarun s tmaziɣt, yura-t Saïd Sadi. D asuggen i d-yettawin awal ɣef tidet i tesɛedda tmurt n leqbayel akked deg waṭas n talliyin.

                                                                               

Agbur :

Ixef Amezwaru :

Deg tallit n ṭrad, deg tallit n tnekra mgal tamhersa tafransist, ɣef i d-yettalles umaru ɣef wudem amezwaru. Yewwi-d awal ɣef wamek iger aḍar amezwaru akken ad yeddu d watmatent-is deg tegrawla. Aglam d win lqayen, ama ɣef sber akked tebɣest yerfed wul n ubabat ara ifarqen mmi-s, ahat d tikkelt taneggarut deg ara t-iwali ! Ladɣa ineggura-a d ilmeẓyen yeǧǧan llakul akken ad rehnen tineffsiyin-nsen ɣef uslelli n tmurt.

Amaru ur yestekfa ara s yiwen neɣ sin n yiriten, maca aṭas n yijerriḍen yura, d wid ara yilin d anagi ɣef wayen yeɣba umezruy ; nniya tezri-t tḥerci. Seg wid yextaren amadaɣ akked ugrireb deg yicerfan, mi ttqabalen acengu s uḥlalas, mačči seg wid yextaren ad inigen ɣer Tunes ad kemlen almud-nsen, seld ad d-zzin mi tefra lgirra, ad ṭṭfen adeg ɛlayen deg tedbelt. Deg tazwara yakan i d-yessegza umallas lɣiḍ-ines ɣef tid yeḍran i wid ibdan amennuɣ send-nsen.

Deg uḥric-a ad naf yiwet n tugna iɣef yuzzel wawal aṭas, tallit n tagara n ṭrad, seld mi d-tewwi tmurt timennent. Iban-d yiwen n uwadem, Ssi Rabiɛ, iɣunzan atmaten-is, winna inekren laṣel-is, yesteɛyib deg tutlayt-is taqbaylit, myal tikkelt, yettɛayar deg wid yettwaceyyɛen ɣer lakul akken ad mmeslayen s taɛrabt maca ttutlayen s teqbaylit ! Yewḥem amek almi imdanen gguman ad brun i tutlayt-nsen, alimer yufi, win iruḥen ad yelmed deg uɣerbaz, d taseɣrint kan ara yelmed, d tin-a kan ara yemmeslay, ama deg uɣerbaz, ama deg ubrid, ama deg uxxam, ayɣer ala, ahat ulama yettargu !

Awadem, Ssi Rabiɛ, d win iɣef ira umaru tafat akken ad d-yessebyen tiyersi i lan kra n yemdanen ɣer tadra-nsen, tutlayt-nsen, d wansayen-nsen akken ad malen ɣer wayen yellan d ajenṭaḍ :  « Yettraǧu deg Nacer, Djamal » melmi ara d-yas ɣer tmurt seg ccerq alemmas akken ad asen-yesken abrid, yumen s tikti n Huwari i gedlen imi n win ara yemeslayen s teqbaylit, yessaweḍ, yennecraḥ s tmenɣiwt n Ɛebban akked Waɛli Bennay…

***

Awadem agejdan, send mi tekfa ṭrad, yuɣal d amsaltu, d inigi ɣzf txessarin akked texnanassin ; lbaṭel umi yeḥḍer, tikwal ittekka deg-s ! Awal ɣef tefsut imaziɣen s yimi n umsaltu aqbayli i yettekkan deg truẓi n watmaten-is ( D askuti).

Asḥissef n umaru iban-d deg waṭas n tugniwin, seg tugdi ilan yeqbayliyen ilan assaɣ d uwanek akked tedbelt ; ul-nsen ɣer watmaten-nsen, maca tugdi, neɣ deg waṭas n tikwal d lqella n tirrugza i ten-yeǧǧan ad fken afus…

 ***

Allus n umsaltu, yettnagi, yettinig ɣer tallit deg yeǧǧa axeddim-is, as mi d-yuɣal ɣer taddart, ldint-d wallen-is ugar, iwala tamgerda yellan gar-as akked yemdanen, tudert-nsen ur teɛdil ara d tin n yemsulta… Ayen i t-yeǧǧan ad yinig ugar deg cfawat, stelqey akken ad d-yalles ɣef wamek yesserfufen amdan i tikkelt tamezwarut, amek i as-tuɣal d tannumi ; war akukru, war aḥezzeb i yesdubbuz imeḥbas i d-ttawin !

Amaru yessenṭeq-d ula d imɛelmen n yemsulta igen tarda n wallaɣ i yimeɣnasen yettwaḥebsen, yettwawten akken ad uɣalen d icekkamen, znuzun-d atmaten-nsen…

Skud yettalles-d, skud talast tjellu ɣef tarayin tuffirin i yesseqdec udabu mgal imeɣnasen, ladɣa ɣef imnaḍḥen ɣef tmaziɣt.

II) Ixef wis sin :

Aḥric-a akken i tettwaliɣ, d ul n wungal. Amaru yessemres tafelsafit s waṭas, ladɣa mi yebɣa ad -dyessebyen kra n tedyanin i yeḍran yid-s. Iwudam, ttwagelmen-d akken iwata, yerna yal yiwen yesleḍ-it uwadem agejdan. Deg yixef-a wis sin ad negzu lebɣi n umaru deg wallus akked usegzi n wayen yeḍran deg tallit-nni n yebrir 80 ; d acu i tt-yeǧǧan ad tembiwel, d acu i tt-yeǧǧan ad d-teḍru akked wamek i tt-yedder umsaltu i yukin d yiman-is !

Myal tikkel tuzma tettuɣal-d ɣef wid yeddan d udabu war ma dduqsen ; wa d tiderɣelt, wa d llaẓ, wayeḍ d ccan i t-ixuṣṣen deg tmetti !

Tarayin akk yessemres udabu akken ad yesgen iqbayliyen neɣ izzayriyen nniḍen ; ticemmatin, tarrayin ur mgaradent ara aṭas ɣef tid n wass-a…

Amaru yeɛreḍ ad d-yessenṭeq amsaltu aqbayli  i yellan yedda d udabu akked wamek i t-id-ttwalin yiɣarimen, ɣas ulama yeḍmeɛ ad yessizdeg iman-is, ur yettwaqbal ara…

***

 Seg lqahwa n Belqasem ɣer uslif n Faruq, deg yiberdan n Ɛin Lbenyan, aglam n yexxamen i d-teǧǧa Fransa i ttwaṭfen s yiɣil send timunnent, alama d La Madrague…

Deg laqahwa n dda AREZQI, ufan Pegeaut i yeččenččunen fell-asen s tmaziɣt (akken i t-id-yeglem netta), ufan daɣen taḥdayt (ara d-yawin amecwar deg ungal) i as-d-yezmumgen ; tuɣal tewwit s tkerrust ɣer Lezzayer. Deg lqahwa-a, yal awadem, yal tadyant, yal adiwenni, yal aglam i yesseqdec umaru ira ad d-yessegzi tidet yefren, ama d tasertit, tikli n yemdanen deg tmetti, tanefsit, ijernanen akked tiliẓri…

Amsaltu, seg wakken ibeddel tikli, ira aḍar, ula d tadbelt n yemsulta, tḥulfa yes-s, tessewjad-d ad t-ḥaseb ; yeḥbes-d deg yixeddim seg leɛḍil ad yettwacareɛ…

***

Temɣi-d teqsiṭ n tayri gar-as d teqcict i yemlal deg lqahwa ; Melḥa, taqbaylit tafransist, d timigrit i d-ikecmen seg yinig ilmend n tnekkra i d-yellan deg tmurt taqbaylit, deg lebɣi ad tettekki deg unǧǧar n ubrid ɣer usleli akked tugdut. Malḥa tceggel allaɣ akked wul n umsaltu…

 

III) Aḥric wis kraḍ (aneggaru).

Deg uḥric-a tuget n wallus yerza tilemẓit, timigrit i d-yessen Mezyan (amsaltu). Tesɛedda-d yiwen n yiḍ ur t-tettun ara , iḍ-a ara iresxen deg wallaɣ-nsen. Malḥa teffeɣ tasebḥit seg uxxam, teǧǧa Mezyan igen war ma teǧǧa-as-d awal neɣ ula d iccer n lkaɣeḍ deg ara tesxerbubec ula d uṭṭun n tilifun.

Malḥa, teduqqes-d, tettḥulfu s tfekka-s tedubbez ; tafekka ɣef iɛedda lbaṭṭel. Seg yifassen n Popey ɣer wid n umeqran n yemsulta, win iweɛɛân yesserfufen-itt. Aglam n umaru i wayen i d-tesɛedda Melḥa deg yifassen-nsen d ayen ur d-yettɛeddayen ara deg tikti n umdan, d ayen ur iqebbel leɛqel !

D acu i tt-yesseɣlin ger yifassen-nsen ?

Anwa i yefkan afus ?

D acu i d timentelt iɣef tt-refden ?

Asteqsi aneggaru, ma yella Melḥa ad tettu ayen yid-s yeḍran neɣ ad tettwaru akken ad as-tecfu, ad as-cfun wiyiḍ ?

***

War ma wwiɣ-d awal ɣef tagara, ad ǧǧeɣ imeɣri ad yessibnen taɣuri n wungal-a ifazen ugar n wayen akk i mmugreɣ …

Aseɣzen :

Ubgal-a, yeččur izen, d anagi ɣef wayen i d-sɛeddan wid irefden amennuɣ ɣef tmaziɣt (tamurt, tutlayt, tadra, tanagit…). Deg-s aṭas n tulmisin, aṭas n usegzi, deg-s asmekti, deg-s udem ur necbiḥ, udem ucmit i lan wid iqedcen seg tama n uzaglu, deg-s tafelsafit, deg-s tasleḍt ɣef tnefsit, deg-s asegz n tarrayin i yessemras udabu akked yiswi-ines…

Taɣuri-w twala ugar n wayen i d-gelmeɣ deg umagrad-a, maca ad awen-ǧǧeɣ udem s ara teɣrem ungal-a.

Sḥasfeɣ aṭas ɣef tagara n ungal, imi awadem agejdan, ur d netta i terza tagara n ungal !

X.Y

13 août 2024

Tahar OULD AMAR, MURḌUS

Awal ɣef umaru :

Tahar Ould AMAR, d amaru aneɣmas.

Deg yiseggasen n 90, yella d aselmad n terfansist, yerna yettaru imagraden deg tɣamsa, almi  d iseggasen n 94 seld agdal n uɣerbaz deg tmurt taqbaylit deg lebɣi n uselmed n tmaziɣt, Tahar Ould AMAR, ibra i uselmed n tefransis, iger irebbi ɣer tmaziɣt i yesselmed aṭas n yiseggasen. Asmi yeḥbes aselmed, yekcem s sin n yiḍarren ɣer wannar n tɣamsa.

 Yezzi-d i waṭas n yeɣmisen i yettarun s tefransist, almi d 2003, yuɣal d imḍebber ɣef uɣmis La Dépêche de Kabylie deg Tubiret. Deg 2009, yesbedd isebtar n tmaziɣt deg uɣmis-agi yakan s yisem Aɣmis n Yimaziɣen. Deg 2015 yeḥbes di tɣamsa yuɣal ɣer tira taseklant, ɣas ulama yeɛreḍ deg 2019 ad yili deg yiɛeggalen n uɣmis Tiɣremt, maca aɣmis-a yettwagdel sɣur uwanek s ssebat ur ibanen ara ɣer wass-a !

Taḥar Ould AMAR, yessufeɣ-d 3 wungalen :

  • Bururu, ungal, 2ditions AZUR, Bgayet, 2006.

I yewwin araz APULEE deg useggas n 2008.

  • Tafunast i yetteẓẓgen pétrole, Tikrunikin, Editions ACHAB, Tizi Wezzu, 2016.
  • MURḌUS, Editions IMTIDAD, Alger, 2022.

 

 

« Tira, d tutlayt i nettmeslay yall ass »

Awal ɣef udlis :

Adlis-a d ungal i d-yessufeɣ umaru deg teẓrigin IMTIDAD, deg 2022. Ilmend n tmuɣli-w, d win i d-yewwin awal ɣef waṭas n temsal akked tedyanin ɣef i d-tɛedda tmurt n Lezzayer seg Unekcum n Fransa, akked tesnakta tisneslemt i yeṭṭfen amraḥ seg umussu n PPA alma d tallalit n irebraben n yiseggasen 1990.

Adlis-a d ungal mačči d adlis n umezruy, maca deg tɣuri-ines, tikti tettezgar ɣer talliyin-a.

Nettḥulfu s tejmilt i ira ad yerr umaru i yiɣelnazriyen i yennuɣen ɣef temsalt n Tmaziɣt deg tallit n temhersa, anda i nettaf ula d asefru « Kker a mmi-s umaziɣ »…

 

Aṭas n yisental nniḍen i yellan, akka am tegmat, tayri, tadukli…

 

Ad nezzi ad d-nawi awal tikta tamatut n yal aḥric deg udlis :

 

Agbur :

 

Aferdis I :

Aferdis-a, yebda s Muḥ, Momo, yal yiwen amek i as-yessawwal. Muḥ, d awadem i d-yettmeslayen ɣer wudem amezwaru, yettalles-d ɣef yiwen n was deg id-yekker sbeḥ, deg tidmi-s, ad yeffeɣ s axeddim, syin akkin tameddit, ad d-yekk ɣef yemdukkal-is, agraw n Les sukarǧu-décmocrates akken isen-isemma. Maca tasebḥit-a d tin yenbawlen s txazabit igan irebraben deg uzni-q deg-is yezdeɣ deg Lpari.

Deg uferdis-a, amaru, yewwi-d awal ɣef l’hypocrisie i lan deg Fransa, ama sɣur ineɣmasen neɣ wid yeṭṭfen adabu, tikwal ula d iɣarimen mgal iɣriben, ladɣa wid i d-yekkan seg tefriqt ugafa. Muḥ, yulles-d ɣef wayen i yeḍran deg tmurt-is wara deg tallit nni n rebrab, war ma Fransa tga ccan akk i wayen d-iḍerrun, ur teḥsi wara dduxan ad tt-id-yaweḍ yiwen wass !

Tameddit, Muḥ, yeffeɣ, ad imager agraw-is, yufa ala Ḥmimi akked Murḍus, yewwi-d wal fell-asen, ladɣa ɣef Ḥmimi, anda i d-yeglem awadem-a d kra n teqṣiḍin sɛeddan lwaḥid, yefka-d daɣen deg-s tamuɣli n Ḥmimi ɣef imjuhad akked wid iṭfen amkan tura. Yelles-d ɣef wamek i t-yessen, ladɣa mi s-yefka isem-is i tikkel tamezwarut i Ḥmimi, anda yufa umaru abrid ad d-yessenfali ɣef yiwet n tfelsafit d tagejdant deg tmeqqurt n umdan ; Seld mi as-d-yenna isem-is, Ḥmimi yenna-as «  ur ak-xtaren ara isem…Ur yesliḥ ara da, deg Lpari n wass-a » ! tban-d temcukkelt ɣur d-yessaweḍ Muḥ, ɣef temsalt tleli, ɣef lxetyar s umata, amdan ur yextar kra deg tudert-is amakken, kra ma yellan, yettuḥettem-d fell-as, ur yextar yiwen talalit-is, la isem-is, la ssifa-s, la lqaɛa deg i d-ilul….S usentel-a yakan, yeldi tawwurt ɣer yirit-nniḍen ; amdan, seg ttrebga-s yakan, ɣer llakul, ɣer wamek i ilaq ad ilḥu deg temetti, d ayen yettwaḥetmen fell-as, neǧren-as-d abrid swayes ara yelḥu, s leqyud n temmti, deg ubrid bɣan nutni !

Syin, awal ɣef uɛewwiq yufa send tarewla seg tmurt, Ladɣa mi iḥemmel Dalila, ulamek ad d-yeffeɣ nettat ad tt-yeǧǧ dinn-a !

 

 

 

Aferdis II :

Amaru yewwi-d ɣef wass deg d-yewweḍ Muḥ ɣer Fransa, netta akked Dalila… d aglam n iḥulfan imezwura, d wayen yettmagar imnigi ticki iger aḍar amezwaru deg lɣerba. Dalila urɛad i tt-yeffiɣ buberrak n rrebrab i teǧǧa di tmurt, yir tirga, yir tallit, yir tawenza !

 

Aferdis III :

Deg uferdis-a, yuɣal-d ɣer wawal ugraw n Les sukarǧu-décmocrates. Awal ɣef ṭṭrad ger Lezzayer d Fransa, ɣas ulama Ḥmimi ur yessugut ara awal ɣef umenuɣ alama yewwi-t-id kan wawal, netta ad d-yemmeslay ɣef Lezzayer n wass-a ! Yella Rachid Aqbayli i yettekkan deg umussu ilelli akked Levi, Batist ; Mlalen-d deg tefsut tis 42 n tlelli, Rachid, yemyuṭṭaf awal d yiwen ɣef Lezzayer n uzekka, tin deg ara yidir netta akked Levy akked Batiste, akked ilemẓi-nni ineslem, wara ma yettuḥettem ɣef yiwen ad yuɣal d ayen ur yelli… amussu ɣur Rachid, mačči d amennuɣ neɣ d ṭṭrad mgal Fransa, maca d aslelli, d asbeddi n Lezzayer uzekka wara me tettwakkes-d i Ufransis, ad teɣli deg Waɛrab ineslem…

 

Aferdis IV :

Abeddel n Dalila ! Seg lweḥc d rrehba i teǧǧa deg tmurt ɣer udubbez n wallaɣ deg tmetti tamaynut ɣur i d-terza.

Muḥ i as-yemlan abrid n tmusni akked tsekla, ur d-yewwi ad teffeɣ yid-s akka ; Dalila terfed timiḍranin timaynutin, teǧǧa sseqf n uxxam i ten-yezdin.

 

Aferdis V :

Amaru yemdel tawwurt ɣef rwaḥ n Dalila,  yedla ɣer Mia d wamek i tt-yessen Muḥ, tulmisin tla i yeṭṭfen adeg deǧǧa Dali.

Askir wis sin deg yixef-a iger-aɣ umaru deg temlilit n Ḥmimi d Bernadette d wamek i d-tlul tayri gar-asen.

Bernadette teṭṭef aḥric ameqqran deg yixef-a, tudert-is d asaru, seg talilit n lɛar ɣer tudert n tmara akked miḥyaf akked tucḍa deg wannar n tuzuft ɣer temɣer-is, almi tekcem sdaw n yiɣil n Ḥmimi.

 

Aferdis VI :

Timlilit n ugraw n Les Sukarǧu-démocrates  deg uxxam n Ḥmimi, yal yiwen amek tga lḥala-s ilmend n wayen iḍerrun deg Lezzayer, ɣerqen ger cfawat akked ṭṭmeɛ n tlalit n Lezzayer i lan deg tirga-nsen !

 

Aferdis VII :

Seg Kser Boukhari ɣer Tizi Ukerruc, deg tallit n ṭrad ger Lalman akked urumi, deg tmurt n Lezzayer, amaru iger-aɣ ɣer twacult n Yamin i yeṭṭaslen deg Tefriqt Ugafa send anekcum afransis. Yegla yes-neɣ ɣer twacult taqbaylit n Acur, d wassaɣ-ines d tin n Yamin ; Amaru deg yixef-a, yewwi-d awal ɣef taluft n wuwdayen deg tallirt-a d wayen ɣur tessaweḍ tmurt taqbaylit.

Tajemmilt daɣen, tuɣal i tezɣent n tmaziɣt d yiɛeggalen n ukabbar PPA i irefden taftilt n tummast deg tallit-nni.

 

Aferdis VIII :

 « Isers uḥeddad tafḍist, irefd-itt mmi-s », ixef-a yewwi-d awal ɣef Batiste, tadra-s, timlilit d wamek i yessen imeɣnasen-nniḍen, akked tmentelt i tyeǧǧan yeḍfer abrid n usmeɣnes ɣer uslelli n tmurt n Lezzayer.

 

Aferdis IX :

Tuɣalin ɣer useggas n 1956, Ḥmimi, Levy, Batiste, Djamila, unagen-d ɣer tmurt Taqbaylit, deg taddart n Tizi n Wuccen i qqedcen deg yiwen n yiccig n FLN ; Ttidiren deg tallit irekden, mwatan almi yemmut ccaf-nsen, win i d-bedlen s yiwen n ccaf i d-yussan seg yidurar n Jijel.

« Yella uxxam yethedden, yekcem-it-id Bu yefden ! », tenbawel, tenquqel tsuddut, amaru yekcem s telqi ɣer tesnakta tisenslemt akked wayen s-id-tegla, d aceggel deg tallit-nni, akked tezrirt i tla ɣer wass-a.

Ɣer tagara, timentelt akked tufɣa n yiwudam igejdanen  seg Lezzayer ɣer Fransa, rrewlen ɣef temhersa, rewlen ɣef watmaten isenselmen…

 

Aferdis X :

Deg usewjed n tmesbanit ara d-yilin deg Place République deg Paris.

Tiktiin, ccnawi, timiḍranin… Tamuɣli talqayant ɣef umezruy uzlig i yefkan tazrirt i wudem amaynut n Lezzayer n wass-a.

Tajmilt i yiɛeggalen i d-yefɣen mgal tamhersa, d wid irefden tikta n tizzayrit war ma yerra lmil ɣer ccerq alemmas neɣ ɣer tesreṭ neɣ ɣer tadra… Tajmilt i wid yettidiren deg Lezzayer n wass-a !

 

Aferdis XI :

D tagara, wara ma wwiɣ-d awal  akken ur ssexrabeɣ ara tamuɣli i win urɛad yunag deg wungal-a…

 

 

Tamawt -iw :

  • Adlis s umata, yewwi-d ɣef yiɛeggalen i yennuɣen mgal anekcum afransis ɣer tmurt n Lezzayer, maca s wudem n Lezzayer d tazzayrit, Lezzayer n yizzayriyen akken ma llan, wara ma yerra lmil akka neɣ akka…

Awadem agejdan, Muḥ, i yettuɣalen deg kra n yifedisen d amallas, deg wiyaḍ d awadem, d win yedren tallit n watmaten isenselmen, At uččamar, i t-yeǧǧân ad yunag, neɣ ahat d tarewla ɣer Fransa ! Yedder tallit-a n Lezzayer umi xerben tirga ; Lezzayer ɣef inuḍeḥ Ḥmimi, Levy, Batiste, Djamila, Rachid, d wiyaḍ…teggra-d ger yifassen n yilfan… maca ɣer tagara n udlis deg tmesbanit, amaru yekfa s usirem ɣer ubeddel ara d-yilin deg yimal…

Tazrirt n tedyanin d tufɣiwin n yizzayriyen deg Umussu n « Lḥirak » d tin i d-ibanen deg tagara n udlis, ayen i nezmer ad t-negzu, imi adlis-a d win i d-yefɣen sin iseggasen kan deffir mi d-yebda….

  • Awal ɣef tira : deg tira, ḥulfaɣ s snat n tɣawsiwin i d-ibanen akken iwata ; Tamezwarut, amaru yurra s tmeslayt n yall-as, tin i nettmeslay deg yiberdan deg yexxamen, deg leqhawi… aṭas n wawalen ijenṭaḍen, deg waṭas n tikwal d tinfaliyin, akked tefyar s timmad-nsent, ama s tefransist ama s taɛrabt…

Tis snat, deg uḥric IX d asawen anya yess-s i yura umaru ibeddel ɣef win n tazwara, ahat aya yella-d ilmend n usentel refden yiferdisen-nni, neɣ ahat amaru, yura iferdisen-a deg tallit yembaɛaden deg wakkud !

X.Y

11 octobre 2021

12 12 2020

 

1)

Une image contenant texte, personne, portable, mur

Description générée automatiquementIran twekked-d leḥkem n leɛdem i yettwagen ɣef unemgal Rouhollah Zam

Deg yiwet n tallit, yella yenfa iman-is ɣer Fransa, anemgal Rouhollah Zam, yettwaɛdem ass-a n Sebt sbeḥ, seld mi d-yettwawekked leḥkem n leɛdam fell-as ɣef dra n twuri i ila deg umussu n ucetki i d-yeḍran deg Tegrest 2017-2018, akken i d-segzan deg yisallen n tiliẓri n taɣenawt n Iran.

Yettwaṭṭef sɣur srabes n « iɛessasen n tegrawla », d igen asnaktan n tigduda tisneslemt deg Tuber 2019, maca Iran ur d-tefki wara adeg ideg yettwaṭṭef neɣ ass s tseddi. Ɣef zyada, yerna yettwardu d akken iqeddec sdaw n leɛnaya n srabes n usumel n Fransa, yerna tettwafka-as-d tallelt sɣur wid n Israël d Tmura n Leǧnas Yeddukklen.

X.Y

 

 

 

7 juillet 2021

Imeḥbas Iqvayliyen ur yelli fell-asen smeḥ !

 

20-avril-2019-succes-des-marches-du-mak-en-kabylie-pour-lindependance-de-la-kabylie-795x385

 

Deg yiwen n rrabul i d-yezzuzer uneɣlaf n tenzerfa ass n Lḥed 4 yulyu, yewwi-d ɣef uselway n Lezzayer Abd Elmadjid Tebboune, d akken yessuter aserreḥ n 18 n wid yettwaṭfen ɣer leḥbas. Maca imeɣnasen iqbayliyen, ur d-ddin ara deg umuɣ n wid ara d-yeffɣen seg lḥebs.

Aneɣlaf n tenzerfa yinaw d akken ilmend n umulli wis 59 n timinnent n Lezzayer, Aselway Abd Eladhid Tebboune, iɛeggen-d ad ig tisuraf i usemmeḥ. Seg wid umi ara d-serḥen, d wid kan i yettwaṭfen deg tikliwin d tmesbaniyin, ama deg Cirṭa, Beskra, Mestɣanem, d tmanaɣt, ma d Iqbayliyen ur d-ddin ara imi tanbbest i sen-gan d tin n yuɛren aṭas, d tin yerzan rrebrab, asami n tezdit taɣenawt.

Akken kan ad d-nesmekti, tinebbas-a i sen-gan i yiqbayliyen, ur ddin-t ara d tilawt neɣ d tbadut i yettunefken i rrebrab sɣur tisuddiwin tigraɣlanin akka am ONU. Imeḥbas Iqbayliyen i yettwaṭfen ɣer wass-a deg leḥbas deg myal tamnaṭ deg tmurt n lezzayer, deg tidet, d wid yettwaṭfen ilmen-d n tiktiwin-nsen d tirmad-nsen deg wannar usmeɣnes.

 

Publicité
13 décembre 2020

Tabrat n tririt neɣ n unadi ɣef lxedma

joie-au-travail-image-phare

 

 

 

Isem d Nekkwa

Tansa :

Angal n tserqest / tamdint :
Uṭṭun n Tiliɣri :

E-Mail :

 

Temmug deg …………..(Tamdint), ass n ……………

 

Taɣawsa : Asuter n lxedma / Attekki ɣer temrecceḥt n lxedma (ticki d takebbanit i yettnadin axeddam)

 

Mas, Massa ;

 

Deg tallit-a deg i ttnadiɣ ɣef uxeddim, ad iyi-tsurfem ad awen-d-azneɣ tabrat-a deg ara wen-d-ssutreɣ adeg lxedma.

 

Xerṣum, walaɣ d akken, tirmit i liɣ, d tin iwatan i wadeg n lxedma i wumi i d-tebram deg tkebbanit-nwen, (win i d-tezzuzrem deg....).

 

Asileɣ-inu deg (......................), yessuref-iyi ad iliɣ tamusni, yernu ad snerniɣ tizemmar gar tid ɣef i tettnadim. Liɣ akk tiḥerci swayes ara tt-selkeɣ deg tirmad ara yettunefken. Lebɣi d leḥmala, d teɛzima i liɣ, d nutni i d-tulmisin tigejdanin zeggireɣ ɣer sdat deg uxeddim.

 

Tarmidt i d-sɛeddaɣ deg (......adeg deg i tqedceḍ yakan), tessuref-iyi ad snerniɣ timusniwin ilaqen akken ad siwḍeɣ ad qedceɣ deg wadeg ara y-id-yettunefken. Deg waṭas n tikwal deg i giɣ tirmad icuban tigi, ssawḍeɣ ad mhazeɣ deg leqdic akken ad geɣ myal asurif war afus ɣer yidisan-iw.

 

Akken dɣen i lliɣ d win/tin i izemren ad ɛacreɣ agraw, yerna ttekkiɣ deg terbaɛt n uxeddim war ma liɣ aɣbel deg tikli-w. Ugar n waya, ttwaliɣ d akken d ayen ara yesnernin deg tmusni-w d usemhez n tzemmar-inu.

 

I wugar n yissalen, ad qqimeɣ deg wassaɣ yid-wen i kra ma tlam d asteqsi, akken daɣen i wejdeɣ ad ken-mlileɣ deg wass i iwatan taswast-nwen.

 

 

Deg uraǧǧu n tririt-nwen, ssarameɣ ad tqebleḍ, Mas, Massa, iḥulfan n leqder d ccan s ara ken-ǧǧeɣ.

 

Astenyi

X.Y

 

12 décembre 2020

Hicham Boudaoui, yettwargem ɣef yiẓeṭṭaten inmettiyen.

Hicham

Hicham Boudaoui, yettwargem ɣef yiẓeṭṭaten inmettiyen.

Iẓeṭṭaten inmettiyen n waṭas n yizzayriyen tekker deg-sen tmes seld mi yettekka umarir n ddabex uḍar, Hicham Boudaoui, deg temlilit i yellan gar terbaɛt-is OGC Nice n Fransa d Beer-Shev’a n Israël.

Deg wass n Lexmis yezrin, yessakel umarir ɣer Israël, anda ara d-tili temlilit ; Aṭas n yizzayriyen i yerkeb lɣiḍ, rran tamsalt-a d tin n nnif, ttwalin d yar iseɣ imi iṛuḥ Hicham Bouadoui ad yurar mgal tamurt swayes ur testeɛref ara Lezzayer. Tamsalt ur teqqim ara kan gar yiɣarimen, maca tezger akkin, anda i d-gren iman-nsen ula d iɛeggalen n tsertit, ttekkin deg uzernen ; Ɣas ulama llan kra n yemdanen i yemḥaddin fell-as maca aṭas n wid i t-iregmen s yar d yal awal, semman-as, aḥerki, sioniste, llan wid yessutren ula ad yettwagdel fell-as ad d-yekcem ɣer Lezzayer...

Abderrazak Mokri, aselway n MSP, akabar isneslem, yessenfali-d ɣef umarir, d akken, yettekka deg lexdeɛ d tiḥerkelt, yerna yegla s wid i yettemhaddin fell-as, d akken, d Iṣehyunen.

X.Y

12 décembre 2020

Iran twekked-d leḥkem n leɛdem i yettwagen ɣef unemgal Rouhollah Zam

Rouhollah Zam

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Iran twekked-d leḥkem n leɛdem i yettwagen ɣef unemgal Rouhollah Zam

Deg yiwet n tallit, yella yenfa iman-is ɣer Fransa, anemgal Rouhollah Zam, yettwaɛdem ass-a n Sebt sbeḥ, seld mi d-yettwawekked leḥkem n leɛdam fell-as ɣef dra n twuri i ila deg umussu n ucetki i d-yeḍran deg tegrest 2017-2018, akken i d-segzan deg yisallen n tiliẓri n taɣenawt n Iran.

Yettwaṭṭef sɣur srabes n « iɛessasen n tegrawla », d igen asnaktan n tigduda tisneslemt deg Tuber 2019, maca Iran ur d-tefki wara adeg ideg yettwaṭṭef neɣ ass s tseddi. Ɣef zyada, yerna yettwardu d akken iqeddec sdaw n leɛnaya n srabes n usumel n Fransa, yerna tettwafka-as-d tallelt sɣur wid n Israël d Tmura n Leǧnas Yeddukklen.

X.Y

 

 

 

8 décembre 2020

D ttar neɣ d lqella n lɛezza i yettidir unelmad Azzayri deg Fransa !

illustration-ZEP-e1571388109288

D ttar neɣ d lqella n lɛezza i yettidir unelmad Azzayri deg Fransa !

 

🔵 Anelmad Azzayri i yettidiren deg layas deg tmurt-is, ur yeǧǧi taluft ur yexdim akken ad d-yinig anda ara isemmed almud ines, ad yemhaz di tusna, yerna ad yeḍmen imal ines ; dɣa, tamurt i sen-iqerben, ideg llan ttawil, ad gen tasekkirt akken ad jerden iman-nsen deg tesdawit taberranit, yerna ad d-ḥellin l’Visa, ad inigen, war ccek, d tamurt n Fransa. D acu kan a win yeẓran amek i tt-ttidiren ticki wḍen ɣer dina, ladɣa deg tallit tamirant deg i yettidir umaḍal tazɣen i d-yessexlef uvirus Covid-19 ?

 

🔵 Anelmad Azzayri deg tmurt n Fransa, send ad d-ihaj fell-aɣ uvirus Covid-19 , tella yakan d tudert n lmiziriya d umennuɣ n yal ass, ger unadi n tmezduɣt d unadi n lxedma, ɣer ukemmel n ulmud d usewjed n wayen i s-ilaqen deg tudert-is. Almud deg tmurt n Fransa i win ur ilin ara tawacult, yessefk fell-as ad d-yaf axeddim, axxi tarmudt tamecṭuḥt kan akka, yes-s ad d-yessekcem ɣer texriṭ, yes-s ad ixelleṣ tamezduɣt-is, ad iqewet iman-is, ma yessaweḍ yessegra-d cwiṭ, ahat ad d-yaɣ iselsa imaynuten !

🔵 Anelmad Azzayri, mi yewweḍ i tikkelt tamezwarut ɣer Fransa, ad yeḥṣu d akken ur ili wara yiwen uzayar d yinelmaden i d-yusan seg tmura-nniḍen ; Anelmad Azzayri, yettwarez ɣer wassaɣen, n umtawa gar tmura, gar Lezzayer d Fransa. Deg umtawa-a i yettuɣalen ɣer 27 Dujenber 1968, yella wayen ila uzzayri d nnfeɛ ugar weyaḍ, maca, deg tallit n ulmud,  yettwarez s umtawa-a ugar n wayen yessenfeɛ, yes-s. Anelmad Azzayri, yessefk fell-as, ad d-yessuter ttesriḥ ɣer DIRRECT, akken ad yebdu leqdic, ayen ur yellin ara ɣer yinelmaden n tmura-nniḍen, dɣa, d tasekkirt tadeblant n zzayed ara d-yernu d aɛewwiq... Ayen i d aɛewwiq ? Imi, deg tazwara, imi ara ad tesɛeddiḍ amsezwer ɣer uxeddim, ur k-yettextir ara umɛellem, neɣ tkebbanit, imi ur ḥemlent ara ad kecment deg tazla ɣef lekwaɣeḍ, d tsekkirin tideblanin, daɣen, mačči akk imɛelmen neɣ tikebbaniyin, snen amtawa-a i yellan gar tmura, dɣa yetteffeɣ-iten laman deg unelmad-nni ticki yebder-asen-d tisekkirin-a ; Deg uswir wis sin, akud, d tadrim, ihi, imɛelmen d tkebbaniyin ur ttrajun ara tisekkirin-a i yettaṭṭafen akud ameqqran, yernu ur sen-yeḍmin yiwen ma ad d-awin ttesriḥ neɣ ala, ayen i ten-yettaǧǧan ad fernen anelmad aberrani wala Azzayri.

🔵 Send axeddim, llant tsekkirin nniḍen tideblanin i yurzen anelmad ticki yewweḍ ɣer Fransa, imi Anelmad azzayri, drus maḍi i yessawaḍen, ttawin-d azref ɣer texriṭ n ulmud, dɣa, mi yewweḍ unelmad, yewwi-d fell-as ad d-inadi tamezduɣt ; akken ad d-yaf tamezduɣt, ilaq-as ṭṭamen, ara iḍemnen akerray lexlaṣ n tmezduɣ, dɣa win ur yessinen ula yiwen, yerna ulac tawacult ara t-yallelen, yella ttawil n ṭṭmana ɣer lbanka, maca akken ad yeldi amiḍan deg lbanka, yessefk ad ili tansa anda yezdeɣ ! Send ad yessaweḍ ɣer uxeddim, yessefk ad d-yaf tamezduɣt, yessefk ad yeldi amiḍan deg lbanka, yerna yessefk ad ijerred iman-is ɣer Préfecture de Police anda yezdeɣ akken ad as-gen Carte de Séjour, war takerḍiwt-a ur yezmir ad ig kra, ula d aɛirej ɣer kra ma yellan d asurif ɣer sdat, ala ajerred ɣer tesdawit ɣur yettwaqbel. Akken ad as-d-teffeɣ Carte de Séjour, ma ulac akk tasekkirt tettaṭṭaf azal n 3 ɣer 4 Wayuren. Akken daɣen i llan iɛewwiqen-nniḍen war leḥsab, akka am ujerred ɣer usenkid, aneggaru-a ma ur t-ili wara ulayɣer ad inadi ɣef uxeddim, maca wigi d adday i d-yewwi ad ten-id-yessewjed unelmad ara yawḍen i tikkelt tamezwarut ɣer Fransa.

🔵 Ɣef tnagit n waṭas n yinelmaden, ur ssawaḍen ara ad frun tisekkirin-a tideblanin alma icab yixef-nsen, llan wid ferun aḥric, yettɣim-asen-d uḥric, yekbel-asen afriwen. Aṭas daɣen n yinelmaden, i d-yennan, d akken seg uraǧǧu ad frunt akk tazliwin-a, gellun s texṛiṭ i wwin yid-sen yeg tmurt. Gar tazla d utqelleq, skud ulac axeddim, d awezɣi ad ikemmel unelmad almud-ines ; ad iṛuḥ ad d-yennadi s wacu ara yidir, neɣ ad yesseḥmu asɣim deg tesdawit, imi deg inig, win ur nekmiz i yiman-is, anwa ara s-ikemzen ? Llan yinelmaden umi, kfan yedrimen, ur ufin s wacu ara qewten, ur lin s wacu ara xelṣen tamezduɣt-nsen, ayen i ten-yettarran d taɛkemt ɣef wid i yekran yid-sen, deg waṭas n tikwal, ssufuɣen-ten-id seg uxxam, ma yella ur xelṣen ara.

🔵 Lewhi i d-yellan akka ɣef yinelmaden, d tudert n yal ass, send tazɣent tadawsant i iḥuzan amaḍal i merra ; Ass-a, deg tallit anda akman, d imḥettem ɣef yemdanen, deg tallit anda aṭas n taɣulin n lxedma ideg yettwagdel uxeddim alma iɛedda ukman, deg tallit anda tadbelt, tessenqes deg yiqeddacen ilmend n umbaɛad anmetti, d ttawilat i yettwagen i useḥbiber ɣef ugdal n ubrid i uvirus ad yenfufed ugar, Taswiḥt temcekkal ugar ɣef unelmad s umata deg tmurt n Fransa. Yakan, yettwassen seg zik d akken aneggaru akk deg uswir anmetti deg Fransa, agellil, d anelmad ! Amek i tḍerru d unelmad Azzayri deg Fransa, ladɣa mi d-yerna lhem-is uvirus, i yessenbawlen ula d tadamsa ?

🔵 Sennig n wayen yellan yakan, tazɣent tzad ugar, tzad imi ula d tisekkirin tideblanin ttaṭṭafent ugar n wakud, ayen yeǧân ad jemdent aṭas n termudin, d leqdicat. Skud tadbelt tettaṭṭaf ugar n wakud, skud anelmad ikeččem deg leɛḍil ugar, skud, tettwagdel, tufɣa, yettwagdel uxeddim deg waṭas n taɣulin, ayen ara yeǧǧen tifin n uxeddim ad yuɣal d awezɣi. Seg tama n usenkid, ur yeḍmin ara ma yeɣli-d yuḍen neɣ yella kra n usehwi i s-d-yeḍran ; asenkid ulac, skud tisekkirin tideblanin ɛuqqrent ! Seg Tama n ulmud, gar tsedawiyin i imedlen tiwwura d ttawil n ulmud seg lebɛid, s ttawil n internet, amek ara ig unelmad ur ilin ara ttawilat-a ma ulac akk, yessefk ad ili aselkim, d internet, ayen ur yellin ara d ayen isehlen ad t-yekseb ula d uxeddam i yettaɣen SMIC, abeɛda ɣef unelmad ur yettlaḥaqen ara ad yaɣ taxbizt s ara yerẓ llaẓ. Deg Tallit send Corona, anelmad Azzayri, yeggar afus, d tiɣri ɣer yemdanen d tmusniwin i iqerben neɣ ibeɛden, yeggar tiɣri ɣer tdukliwin d tudsiwin i iqedcen, i yettaken afud i talsa ; maca deg tallit yecban ass-a, imdanen akk tḥza-ten tezɣen, ula d tidukliwin d tudsiwin-a ttwasutrent afus n tallalet seg myal tama !

🔵 Deg wahil n tallelt i iga udabu n Fransa i yiɣarimen d tkebbaniyin, yella-d wawal ɣef tallelt ara yilin i yinelmaden s umata, maca tamsalt teqqen ɣer wakud, imi akken ad d-sfaydin seg ttawil-a d umahila, yessefk ad jerden iman-nsen ɣer La CAF.Fr, Maca, aɣbel, deg leɛḍil i tettaṭṭaf tneggarut-a i tririt ɣef yisutar n yal yiwen, yerna tetḥettim ad yekseb win ara yessutren tallelt, Carte de Séjour, akken ad ikemmel ajerred, ladɣa anelmad Azzayri i yewḍen aseggas-a amezwaru, urɛad ila Carte de Séjour, neɣ temmut-asen yessefk ad tt-yesnunet, ayen ara yeṭṭfen akud d ameqqran ; deg leɛḍil tazɣent tettzad !

 

🔴Seg 2019, ɣer wass-a, anelmad Azzayri, yečča tamrar deg yinig, anda yettwarez gar tsekkirin tideblanin ur yessawaḍen ara alma icab, akked tgellelt, zzelṭ, aṭan, tazɣent seg myal tama ; ma ur d-yelli wara ufus n udabu deg lebɣi n usillel, seg myal tama, ama seg tama n Fransa, ama seg tama n Lezzayer, Anelmad Azzayri, yettidir times deglqaɛa ! D tallit anda, tisudutin n uwanek, ad gen ttawil, akken ad tbeddel tegnit n tezɣent ɣef unelmad ur ilin ttawil akken ad ibeddel taswiɛt s yiman-is, war tallelt deg ussan-a i d-iteddun, adabu d aɛemmed i iɛemmed, imi ulac anwa ur yeẓrin ara addad adday ɣur yessaweḍ unelmad ass-a deg yinig.

X.Y

8 décembre 2020

Tamuɣli ɣef tudert d umecwar n Leḥsen Beḥbuḥ

📰📜Tamuɣli ɣef tudert akked umecwan n Leḥsen_Behbuh

 

 

 

 

 

▪️ Ticki ɣriɣ tadiwennit i as-iga Mass Mḥemmed Ḥasan i Lḥasen Behbuh, riɣ ad d-aruɣ amagrad deg ara d-jemleɣ tiktiwin tigejdanin ɣef umeɣnas-a i yuran, i iqedcen ɣef tutlayt akked yedles amaziɣ, imi d ayen i d-yenna s yimi-s deg wayen yecfa akk deg umecwar-is deg leqdic ɣef Tmaziɣt.
Talalit-is :
▪️Lḥasen beḥbuh ilul ass n 16 deg juber 1946, deg tallin n ṭṭrad, deg tallit ideg yebda yettbin-d yisem n tmaziɣt i d-yeglan s tezɣent deg uswin n ukabar aɣelnwa PPA-MTLD. Lḥasen Behbuh, yeǧǧa-t baba-s i yewḍen leɛfu Rebbi, netta deg 11 n yiseggasen deg tudert-is, s yin akkin d ɛemmi-s i t-irefden netta akked gma-s. Iguga-ten ɣer tmanaɣt, (Birxadem), deg useggas n 1957, dina i yelmed tafransist ɣef yiserdasen ifransisen, azal n useggas, s yin yekcem ɣer uɣerbaz amezwaru seg 1958 ɣer 1961, s yin iɛedda srid ɣer uswir n tesnawit war ma yekka-d ɣef uswir wis Sin, seg 1962 ɣer 1965, akken kan i as-d-tewweḍ leɛraḍa n uɣerbaz uselmed n tesnakfust, yeǧǧa tasnawit akken ad yesɛeddi deg tneggarut-a azal n Mraw iseggasen, d aqeddac deg-s, d imḍebber deg wannar n taywalt.
🟢 isurifen-is imenza deg usfuggel n lwelha ɣer tmaziɣt :
Deg yennayer 1971, imi i as-yesken yiwen n umdakkel-is, Berrawi Muhub yiwet n telseqt ideg d-yella wahil n tirmad i d-tettheggi tkadimit n tmazɣa n umbeddel akked unadi deg yidles amaziɣ deg Lpari, Behbuh, yera tabrat i unemhal n tneggarut-a, anda i yessebgen lebɣi-s n unadi ɣef tusna n wahi i d-tessewjad tdukkla-a deg wannar n Tmaziɣt ; s yin tuɣal-as-d tririt s-ɣur Mass Besɛu Muḥen Aɛrab, i as-yesbeynin seg tama-s lebɣi n ujmal-ines ɣer tidukkla-a (ad yili d amslaḍ deg-s, dɣa seg wassen i yebda leqdicat ɣef Tmaziɣt sdaw n tarrayt n Muḥend Aɛrab. Yettaru Tamziɣt s dima s yisekkilen igraɣlanen, akken daɣen i yettaru s tfinaɣ i yettwali d tusridt ɣer tidet n tutlayt Tamaziɣt.
🟢 Amek i d-yesɛedda tagnit n lḥers mgal tutlayt Tamaziɣt deg tallit n Bumedyen :
Deg tallit-a, ameslay s Tmaziɣt neɣ ɣef Tmaziɣt yuḥwaǧ aṭas n tebɣest, nezmer ad d-nini d aɣewweɣ ; ɣaf wakken i as-d-yenna deg udiwenni i as-iga Mḥemmed Ḥasani, « Ssawḍeɣ ttwawteɣ ula s iserfiqen s-ɣur iǧadermiyne akked lapulis n tmanaɣt, axater meslayeɣ-d s teqbaylit sdat-nsen », dɣa seg wassen i d-tlul deg tidmi-s tririt n ttar akked usiǧǧhed n leqdic akken ad issinen akk yemdanen azal n tutlayt-nsen tayemmat. Deg tallit-nni, iferreq tiwerqtin, taywalin, ilɣa i d-tessewjad tkadimit n tmazɣa n Lpari, s yin yessaweḍ almi d-yesbed yiwet n tsuddut i wumi isemma « Afus deg ufus » netta akked yimdukal-is. Akken i yella deg wassaɣen akked yegrawen yemgaraden, anda i tembeddalen tamusni ɣef Tmaziɣt, akka am « ugraw imaziɣen » akked tezrigin i d-yettefɣen deg yal taggnit. Deg lebɣi n Mass Behbuh, d aɛeddi seg wawal ɣer tigawt ; iga aṭas n tezrawin akked leqdicat ɣef tesnilest tamaziɣt, anda i yeslugen tamziɣt s tarrayt-is i yeṭṭurfan ɣef tiyaḍ, yewweḍ almi yesteɛref yes-s Besɛu Muḥend Aɛrab, s yin yekfa tazrawt-is deg useggas 1979 seld kraḍ n yiseggasen n lḥebs.
🟢Tallit n Lḥebs :
Yesɛedda azal n 08 n yiseggasen deg lḥebs n Lumbaz, dinna i ila akud akken ad yeqdec ugar ɣef tesnilest tamaziɣt, ladɣa imi yemlal akked waṭas n yimaziɣen n myal tiɣmert n tefriqt ugafa. Deg leqdicat-is, yura ɣef umezruy, yerna yesserwes gar ittewlen n temsislin n yisekkilen n tfinaɣ akked wid n taɛrabt, dina i yerfed leqrar n usemres n yisekkilen igraɣlanen seg « A ɣer Z » akked « 0 ɣer 9 » ; leqdicat-is ttwaksen deg ufus-is seld mi d-yeffeɣ seg lḥebs deg 1983. Ɣef wakken i as-d-yenna, dima i uneɣmas i d-nebder yakan, « Ar ass-a ur ay-d-rrin ara leqdicat-iw, lukan ad afeɣ win ara ay-ten-id-yerren, ad iy-allen s waṭas… azal n 05 kilu n lkaɣeḍ, ass-a d awezɣi ad d-alseɣ ayen akk zerweɣ s ccfawat ». Deg tallit-is n lḥebs yemlal akked leǧǧnas yemgaraden i as-d-yettawin idlisen ɣef tutlayin-nsen, anda i yesserwes gar unagraw n tutlayin-a akked tjerrumt tamaziɣt. S yin yuɣal ɣer tira, yura adlis i wumi isemma « Tirrigroemt », win i yuzen i tezrigt n Salem Caker deg INALCO deg 1984, maca aneggaru-a ur tyeqbil ara, imi i as-t-id-yerra, yenna-as-d ur yeddi wara deg ubrid n Dda Lmulud, akka i as-t-id-yulles dima i uneɣmas-a aneggaru. Behbuh yeǧǧa-aɣ deg wussan-a yezrin, sutreɣ ad as-yeɛfu Rebbi, ig-it gara t rraḥa akked rreḥma netta akked yineɣmasen-nniḍen i yefkan afud akked tudert-nsen i tmaziɣt.
🔹Yeffeɣ-d deg uɣmis Tiɣremt deg Fuṛaṛ 2015. Sɣur : X.Y
Publicité
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > >>